När inleds resolutionsåtgärder och hur genomförs de?

Resolutionen av en bank eller ett annat i resolutionslagen avsett institut inleds då de behöriga ansvariga myndigheterna anser att de tre villkoren för resolution uppfylls. Villkoren är:

Institutet håller på att fallera eller kommer sannolikt att fallera.
Institutets livsduglighet kan inte återställas inom rimlig tid genom andra tillsynsåtgärder eller genom åtgärder av den privata sektorn.
Resolutionen ligger i allmänt intresse, målen för den kan således inte uppnås om institutets verksamhet avslutas med sedvanligt likvidationsförfarande.

När det gäller institut med betydande ställning inom bankunionen avgör Europeiska centralbanken om institutet håller på att fallera eller sannolikt kommer att fallera. Före detta hör ECB den gemensamma resolutionsnämnden (SRB). Beslut om att banken fallerar kan i vissa situationer fattas också inom SRB. När det gäller institut som är av mindre betydelse på nationellt plan svarar i Finland Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet för bedömningen. Om det är fråga om ett betydande institut som den gemensamma resolutionsnämnden har behörighet över beslutar också SRB om att det ska ställas under resolution. Då genomför ändå den nationella resolutionsmyndigheten, i Finland alltså verket resolutionsåtgärderna i enlighet med SRB:s beslut.

Hur bedöms villkoren för resolution och hur framskrider bedömningen?

Om ett institut drabbas av en kris och anser att det är oförmöget att fortsätta sin verksamhet ska styrelsen utan dröjsmål meddela Finansinspektionen om detta . Att institutet är oförmöget att fortsätta sin verksamhet är den första av de villkor för att ett institut ska ställas under resolution som nämns i resolutionslagen.

När Finansinspektionen fått meddelandet från institutet ska inspektionen i sin tur utan dröjsmål underrätta Verket för finansiell stabilitet om detta. Finansinspektionen kan också på eget initiativ göra en bedömning om att institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera. När Verket för finansiell stabilitet får meddelandet från Finansinspektionen bedömer verket om institutet är oförmöget att fortsätta sin verksamhet och det första villkoret för ställande under resolutionsförvaltning uppfylls.

Om Verket för finansiell stabilitet eller Finansinspektionen bedömer att det krisdrabbade institutet uppfyller detta villkor ska de lämnar uppgifter om sin bedömning till varandra och till vissa andra myndigheter som nämns i lagen.

Finansinspektionens eller Verket för finansiell stabilitets slutsats att institutet är oförmöget eller sannolikt oförmöget att fortsätta sin verksamhet betyder ännu inte att det ställs under resolutionsförvaltning. Verket ska dessutom bedöma att två andra villkor uppfylls:

Kan man med beaktande av förhållandena rimligen anta att det inte med andra åtgärder är möjligt att inom en rimlig tid säkerställa institutets fortsatta verksamhet, utan att de mål som avses i resolutionslagen äventyras?
Bör institutet ställas under resolutionsförvaltning för att säkerställa ett viktigt allmänt intresse?

Om alla tre villkor uppfylls ställer Verket för finansiell stabilitet genom sitt beslut institutet under resolutionsförvaltning. Även om institutet inte ställts under resolutionsförvaltning kan verket besluta att institutets förluster ska täckas och aktierna och andelarna makuleras om det är nödvändigt att skrida till dessa åtgärder för att trygga institutets fortsatta verksamhet eller om institutet behöver extraordinärt offentligt stöd.

Målen för resolution och det allmänna intresset

Ett av tre villkor för att resolutionsförfarande ska inledas är att det är nödvändigt för att säkerställa ett allmänt intresse. Resolution är nödvändig för att säkerställa ett allmänt intresse om det annars är omöjligt att uppnå resolutionsmålen. Bedömningen av det allmänna intresset görs av resolutionsmyndigheten.

Målen för resolution är:

Att institutets kritiska funktioner fortsätter
Att förebygga störningar som äventyrar finansmarknadens stabilitet och att främja marknadsdisciplinen
Att skydda offentliga medel genom säkerställande av minsta möjliga behov av att förlita sig på extraordinärt offentligt finansiellt stöd
Att trygga skyddade insättares och investerares medel samt kundmedel som innehas av instituten.
Skyddande av kundmedel som innehas av instituten

När resolutionsmyndigheten bedömer genomförandet av resolutionsförfarandet beaktar myndigheten resolutionsmålen och väljer de resolutionsverktyg genom vilka målen bäst kan uppnås. Vid bedömningen används så mycket kvantitativa uppgifter som möjligt. Av instituten insamlas t.ex. i samband med resolutionsplaneringen funktionsspecifika uppgifter om kundantal, om insättningarnas, transaktionernas och lånens eurobelopp och om institutets marknadsandelar för bedömningen av hur kritiska funktionerna är. För att bedöma spridningseffekterna utnyttjar resolutionsmyndigheten de uppgifter som instituten rapporterat till tillsynsmyndigheterna samt marknadsinformation. En preliminär bedömning av det allmänna intresset görs redan vid resolutionsplaneringen. Den preliminära bedömningen uppdateras då avgörandet om resolution görs och där beaktas institutets situation samt läget inom banksektorn, finansmarknaden och realekonomin mera allmänt.

Antagande och genomförande av beslut om resolutionsförvaltning

När den gemensamma resolutionsnämnden anser att ett institut som nämnden har direkt behörighet över uppfyller villkoren för resolution antar den ett beslut om resolution. De nationella resolutionsmyndigheterna deltar aktivt i uppgörandet och godkännandet av beslutet. I resolutionsbeslutet fastställs vilket eller vilka resolutionsverktyg som ska tillämpas för att lösa institutets situation. När ett finländskt institut har försatts under resolutionsförvaltning genom beslut av antingen SRB eller Verket för finansiell stabilitet kan verket därefter bestämma över åtgärder som gäller institutets verksamhet, tillgångar och skulder i enlighet med bestämmelserna i resolutionslagen. Läs mer om resolutionsverktyg.

Även om SRB fattar beslut om att institut som faller inom ramen för dess direkta behörighet ska ställas under resolution genomför ändå Verket för finansiell stabilitet resolutionsåtgärderna i Finland. SRB följer också upp hur de nationella resolutionsmyndigheterna verkställer resolutionsbeslutet på den nationella nivån. Resolutionsdirektivet definierar vilka befogenheter resolutionsmyndigheterna har för att hantera resolutionen.

Institut som faller inom ramen för den gemensamma resolutionsnämndens behörighet kan söka ändring i SRB:s beslut hos EU-domstolen. Före det kan institutet söka ändring hos besvärsnämnden hos resolutionsnämnden. Hos beslut av Verket för finansiell stabilitet kan med vissa undantag sökas ändring genom besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol.