Resolution skyddar det allmänna intresset

Bankerna tillhandahåller centrala tjänster för medborgare, företag och ekonomin. Dessutom har de en avgörande förmedlarroll i olika länders ekonomi. Därför måste bankernas ekonomiska svårigheter lösas kontrollerat, snabbt och effektivt.Genom en resolutionsram som bygger på lag säkerställs att bankens kritiska funktioner kan fortsätta och den finansiella stabiliteten bevaras samt att kostnaderna för skattebetalarna blir så små som möjligt.  

Resolution betyder att verksamheten i ett kreditinstitut eller något annat institut som avses i resolutionslagen (nedan institut) omstruktureras då det råkar i ekonomiska svårigheter eller då t.ex. en större finansieringskris inträffar. Om resolution och användningen av resolutionsverktyg i samband med genomförandet av resolution beslutar resolutionsmyndigheten. Myndigheterna kan använda resolutionsverktyg, vilkas syfte är att skydda det allmänna bästa.  

Hanteringen av resolutionssituationer och resolutionsplanering hör i Finland till Verket för finansiell stabilitets (verket) huvuduppgifter. Verkets mål är att skapa så god beredskap för bankkriser att sannolikheten för att finländska banker fallerar minskar och krisen och resolutionen av den medför så små olägenheter som möjligt för samhället.  
 
Verket för finansiell stabilitet verkar i nära samarbete med Europeiska bankunionens gemensamma resolutionsnämnd (Single Resolution Board, SRB). 

Myndighetsmedel som används i resolutionssituationer 

Myndigheterna har i resolutionssituationer möjlighet att täcka de förluster som uppkommit genom att nedskriva bankens skulder och konvertera skulderna till instrument som räknas till egna tillgångar. För denna nedskrivning av skulder används termen bail-in.  

Motsatsen till verktyget bail-in är bail-out. Det betyder att kostnader täcks med offentliga medel. Man har tidigare varit tvungen att anlita bail-out exempelvis under finanskrisen som började 2008, eftersom det då ännu inte fanns någon effektiv och enhetlig lagstiftning om resolution.  
 
Andra resolutionsverktyg är försäljning av institutet eller en del av dess affärsverksamhet, grundande av ett tillfälligt institut, dvs. en brobank, som fortsätter institutets verksamhet samt grundande av ett egendomsförvaltningsbolag. I en resolutionssituation kan myndigheterna använda flera olika verktyg samtidigt för att stabilisera situationen. 

Läs mer om de verktyg som kan användas vid resolution

Konkurs eller resolutionsförfarande? 

Det är möjligt att avveckla institut som råkat i allvarliga ekonomiska svårigheter genom att lägga ned deras verksamhet genom konkurs eller ett likvidationsförfarande.  

En del av dessa institut är dock så viktiga med tanke på systemet eller så sammankopplade med varandra att en nedläggning av dem genom ett konkursförfarande inte skyddar det övriga finansieringssystemet eller realekonomin tillräckligt mot allvarliga störningar. Sådana institut försätts i resolutionsförfarande för att målen för resolutionen ska kunna tryggas. 

Beslut om att ett institut ska ställas under resolutionsförfarande kan fattas när institutet enligt myndigheternas bedömning sannolikt fallerar och ingen annan tillsynsåtgärd eller åtgärd av den privata sektorn på kort sikt kan återställa institutets funktionsförmåga eller då försättande av institutet i konkurs medför instabilitet på finansieringssystemet som strider mot allmänt intresse.

SRB är resolutionsmyndighet för bankunionen och svarar för resolution av stora banker 

Den gemensamma resolutionsnämnden är centraliserad resolutionsmyndighet för de länder som hör till bankunionen. SRB:s grunduppgift är att säkerställa att banker som fallerar genomgår en ordnad resolution med så liten effekt som möjligt på realekonomin och de offentliga finanserna hos de medlemsstater som ingår i bankunionen.  

SRB är resolutionsmyndighet för stora och betydande banker (Significant Institution, SI) och för andra gränsöverskridande koncerner inom bankunionen. SRB ansvarar för de resolutionsplaner som görs upp för dessa banker och för beslutsfattandet i en eventuell resolutionssituation. För resolutionen av de mindre betydande instituten (Less Significant Institution, LSI) svarar de nationella resolutionsmyndigheterna, såsom Verket för finansiell stabilitet i Finland.

En förteckning över de institut som hör till SRB:s ansvarsområde finns på dess webbplats

Den gemensamma resolutionsmekanismen förenhetligar resolutionen inom bankunionen 

SRB och resolutionsmyndigheterna i de olika länder som hör till bankunionen utgör tillsammans den gemensamma resolutionsmekanismen (Single Resolution Mechanism, SRM). Syftet med den gemensamma resolutionsmekanismen är att skapa ett enhetligt system för beslutsfattandet för bankunionens resolution.  

SRB svarar för att den gemensamma resolutionsmekanismen fungerar effektivt och enhetligt. SRB kan ge de nationella resolutionsmyndigheterna allmänna anvisningar och varningar om den nationella resolutionsmyndigheten inte följer SRM-förordningen eller de anvisningar som SRB ger. SRB kan använda dessa befogenheter också för mindre betydande institut. 

SRB och de nationella myndigheterna bedriver ett nära samarbete vid utarbetandet av resolutionsplaner för de stora instituten. Planerna uppdateras årligen och i samband med godkännandet av dem ställs på instituten så kallade MREL-krav. Det betyder minimibeloppet för institutets nedskrivningsbara egna tillgångar och skulder för att möjliggöra användning av det så kallade bail-in-verktyget. Planeringsarbetet leds av SRB och det utförs i interna resolutionsteam (Internal Resolution Teams, IRT). I dem deltar Verket för finansiell stabilitets personal. 

De nationella resolutionsmyndigheterna har en viktig roll i hanteringen av den gemensamma resolutionsmekanismen. De nationella resolutionsmyndigheterna deltar i den gemensamma resolutionsmekanismens förvaltning och verksamhet vid SRB:s plenum samt i olika arbetsgrupper.

Den nationella myndigheten deltar också i beslut om resolution i SRB:s verkställande sessioner, då det är fråga om ett institut som är beläget inom dess område. Om ett institut som hör till SRB:s behörighetsområde uppfyller villkoren för att ställas under resolution, godkänns resolutionsförordnandet i en verkställande session där SRB och respektive nationella resolutionsmyndighet är företrädda. Den nationella resolutionsmyndigheten verkställer beslutet genom ett nationellt resolutionsbeslut och vid behov med andra kompletterande beslut.

Single Resolution Fund är bankunionens gemensamma resolutionsfond 

SRB förvaltar bankunionens gemensamma resolutionsfond (Single Resolution Fund, SRF). Dess medel kan användas i resolutionssituationer för att täcka förluster och trygga det omstrukturerade institutets betalningsberedskap. Alla de cirka 3000 betydande och mindre betydande kreditinstitut som är belägna inom bankunionens område deltar i betalningen av medel för resolutionsfonden genom resolutionsavgifter som uppbärs årligen.

Om någon av de nationella resolutionsmyndigheterna kräver att medel ur den gemensamma resolutionsfonden ska användas vid hanteringen av en resolutionssituation fattar SRB beslut om denna resolution, även om kreditinstitutet annars hör under den nationella myndighetens direkta behörighet.