Verket för finansiell stabilitets hållbarhetsrapport 2024
Ledningens bekräftelse
Verket för finansiell stabilitet (nedan verket) inledde uppföljning av ansvarsfullhet och hållbar utveckling 2021 genom att identifiera de av FN:s mål för hållbar utveckling som är relevanta ur resolutions- och insättningsgarantimyndighetens synvinkel. De delmål och indikatorer som ska följas upp valdes ut i början av 2022 i samband med att verkets första hållbarhetsrapport utarbetades.
Styrelsen för fonden för finansiell stabilitet, som är en fond utanför statsbudgeten och som verket förvaltar, godkände vid sitt möte den 27 november 2024 ansvarsmålen för insättningsgarantifondens placeringsverksamhet. Placeringsverksamhetens ansvarsaspekter rapporteras som en del av verkets hållbarhetsrapport från och med 2025.
Verkets ledningsgrupp har deltagit i identifieringen och preciseringen av ansvarsmålen under arbetets gång samt i utvärderingen av utfallet av de uppställda målen. Ledningsgruppen har deltagit i utarbetandet av verkets hållbarhetsrapport för 2024 i synnerhet genom att välja ut de fallexempel som ger en heltäckande bild av det mångsidiga utvecklingsarbete som utfördes under 2024. Strukturen i hållbarhetsrapporten för 2024 har förnyats i enlighet med ledningsgruppens riktlinjer.
Verkets överdirektör godkände verkets fjärde hållbarhetsrapport den 10 april 2025. Rapporten har utarbetats i enlighet med Statskontorets anvisning "Hållbarhetsrapportering i statsförvaltningen" (VK/3503/2024).
Läs Verket för finansiell stabilitets hållbarhetsrapport 2024 i pdf-format.
Bekanta dig med tidigare ansvarsrapporter från Verket för finansiell stabilitet:
- Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2023 (pdf)
- Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2022 (pdf)
- Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2021 (pdf)
Ansvarsfullhet i verkets verksamhet
Verksamhetens utgångspunkter
Verket för finansiell stabilitet är en självständig myndighet som grundades 2015 och som fungerar som Finlands nationella resolutions- och insättningsgarantimyndighet. Sommaren 2022 föreskrevs verket uppgiften att förvalta det nationella kontosystemet inom försörjningsberedskapen.
Läs mer om verkets verksamhet.
Verkets lagstadgade uppgift är att förbättra finansmarknadens stabilitet genom att främja finansinstitutens och myndigheternas krishanteringsberedskap samt genom att utveckla funktionen hos insättningsgarantisystemet, resolutionsramen och reservarrangemangen för dagliga betalningar.
Krishanteringsberedskap samt en fungerande och ändamålsenlig reglering är förutsättningar för att de effekter och kostnader som bankkriser orsakar samhället ska bli så små som möjligt. Dessutom säkerställer verket att de förvaltningsavgifter som tas ut av instituten används för verkets verksamhet på ett adekvat sätt med iakttagande av lagen. Verket lyfter också fram utvecklingsobjekt för att effektivisera den offentliga förvaltningen som en del av Finansministeriets förvaltningsområde.
Verket för finansiell stabilitet förvaltar fonden för finansiell stabilitet, som är en fond utanför statsbudgeten. Fonden består av insättningsgarantifonden och resolutionsfonden. Fonden för finansiell stabilitet har en styrelse som styr fondens placeringsverksamhet och riskhantering. Styrelsen för fonden för finansiell stabilitet ställde upp mål för fondens ansvarsfullhet i slutet av 2024.
Ansvarsfullheten är också en del av verksamhetskulturen, som grundar sig på verkets värderingar. Var och en som arbetar vid verket kan främja ansvarsfullheten i sin verksamhet och i samarbetet med andra myndigheter och de finansiella institut som hör till verkets verksamhetsområde. Medarbetarnas engagemang i värderingarna mäts årligen genom en undersökning av arbetstillfredsställelsen.
Medarbetarna ska följa verkets etiska regler i all sin verksamhet. Syftet med anvisningarna är att säkerställa oberoendet och opartiskheten hos verkets medarbetare samt en etiskt högklassig verksamhet. Dessutom binder de etiska reglerna för medlemmarna i gemensamma resolutionsnämndens (Singel Resolution Board, SRB) plenum samt de etiska reglerna för medlemmarna i Europeiska bankmyndighetens (European Banking Authority, EBA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (European Securities and Markets Authority, ESMA) resolutionskommittéer de av verkets representanter som deltar i dem.
Läs mer om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Verkets hållbarhetsrapportering
Från och med början av 2022 har verkets chefsekonom getts ansvar att övervaka frågor som gäller ansvarsfullhet och i synnerhet den gröna omställningen och utreda vilka dimensioner av den gröna omställningen som är relevanta ur resolutions- och insättningsgarantimyndighetens synvinkel. Chefsekonomen samordnar utarbetandet av hållbarhetsrapporten vid verket. Arbetet med rapporten inleds med att man granskar om det finns behov av att ändra de identifierade målen eller av att precisera undermålen för de identifierade målen eller de indikatorer som används.
På förslag av experterna vid enheterna för resolution, insättningsgaranti och försörjningsberedskap valde ledningsgruppens medlemmar i februari 2025 ut de fallexempel som bäst beskriver det arbete som utfördes under 2024 för att uppnå de identifierade hållbarhetsmålen. Experterna vid enheten för förvaltningstjänster och fonden för finansiell stabilitet har tagit fram uppdaterade uppgifter om fotavtrycket.
Styrelsen för fonden för finansiell stabilitet beslöt att inkludera fondens verksamhet i verkets ansvarsrapportering från och med 2025. I denna rapport presenteras de ansvarsmål som anknyter till placeringsverksamheten i fonden för finansiell stabilitet och insättningsgarantifonden, men handavtrycken som gäller dem kommer att rapporteras för första gången i hållbarhetsrapporten för 2025 som Verket för finansiell stabilitet kommer att utarbeta. Konkreta ansvarsåtgärder i anslutning till insättningsgarantifondens placeringsverksamhet och tillhörande indikatorer fastställs i politiken för ansvarsfull placeringsverksamhet, som styrelsen för fonden för finansiell stabilitet fastställer planenligt under 2025.
Utkastet till hållbarhetsrapport presenterades för ledningsgruppen i april 2025. Hållbarhetsrapporten färdigställdes utifrån de erhållna kommentarerna.
Handavtrycket – verksamhetens positiva effekter
Verket för finansiell stabilitet har identifierat tre Agenda 2030-mål som är väsentliga för dess verksamhet och som verket kan påverka positivt. I fråga om dem kan verket alltså lämna ett handavtryck:
- Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt (Mål 1)
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (Mål 8)
- Minskad ojämlikhet (Mål 10)
Styrelsen för fonden för finansiell stabilitet fastställde den 27 november 2024 som fondens primära ansvarsmål FN:s delmål för hållbar utveckling 8.10: Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. I insättningsgarantifondens placeringsverksamhet strävar man dessutom efter att stödja följande mål för hållbar utveckling: Utan dröjsmål agera för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan (Mål 13) och uppmuntra fredliga samhällen, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer (Mål 16). Dessa mål kommer att inkluderas i hållbarhetsrapporten som utarbetas om verksamheten 2025.
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmålet 1.5: Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.
Verket upprätthåller och främjar ett trovärdigt resolutionsramverk och insättningsgarantisystem för att säkerställa att alla deponenter har jämlik tillgång till sina insättningar vid ekonomiska chocker. Ett av resolutionens mål är att trygga deponenternas medel och de kundmedel som instituten förfogar över. I samband med en bankkonkurs säkerställer verket genom sin verksamhet att deponenterna får sina insättningar upp till 100 000 euro.
Kontosystemet inom försörjningsberedskapen, som verket ansvarar för, tryggar i sin tur de centrala tjänsterna för dagliga betalningar i situationer där normala betalningssystem inte är tillgängliga på grund av allvarliga samhällsstörningar eller på grund av undantagsförhållanden.
Genom att fullgöra sina uppgifter minskar verket utsattheten och sårbarheten för störningar och katastrofer för människor i särskilt utsatta situationer.
Framstegsindikatorer
Av de indikatorer som nämns i indikatorramen för målprogrammet för hållbar utveckling Agenda 2030 är indikatorn 1.5.2 mest ändamålsenlig för det delmål som verket valt ut: Direkt ekonomisk förlust till följd av katastrofer i förhållande till den globala bruttonationalprodukten (BNP), dock så att ”katastrof” begränsas till störningar som hänför eller sträcker sig till det finansiella systemet. De institut som faller direkt under verkets behörighet är finländska och således riktar sig de direkta konsekvenserna av verkets verksamhet framför allt mot Finlands BNP.
Under uppföljningsperioden har det i Finland inte förekommit något resolutionsfall, någon situation där insättningsgarantiersättningar utbetalats och inte heller någon allvarlig störning eller undantagsförhållanden som skulle ha krävt att systemet för försörjningsberedskap för dagliga betalningar tas i bruk. Därmed är det inte möjligt att fastställa ett värde för den valda indikatorn.
Det är bra att notera att syftet med insättningsgarantisystemet och resolutionsmekanismen också är att förebygga kriser. Därför kan det faktum att deponenternas förtroende för systemet är fortsatt stabil och att risken för insättningsflykt har förblivit liten ses som ett tecken på arbetets verkningsfullhet.
Fallexempel: Övningar i anslutning till utbetalning av insättningsgarantiersättningar
Verket övade att betala ut insättningsgarantiersättningar på våren 2024. Övningarna visade att verket har kapacitet att betala ut insättningsgarantiersättningar inom sju arbetsdagar, såsom lagen förutsätter.
Temat för den första övningen var att betala ut insättningsgarantiersättningar till deponenter i filialländer vid en bankkonkurs. Den två veckor långa övningen genomfördes i samarbete med de svenska och norska insättningsgarantimyndigheterna. Under den första veckan testades samarbetet mellan insättningsgarantimyndigheterna, deponentkommunikationen och utbetalningen av ersättningar i samband med konkursen hos en fiktiv svensk bank med verksamhet i Finland och Norge. Under den andra veckan testades motsvarande åtgärder i en konkurssituation för en fiktiv finländsk bank med verksamhet i Sverige och Norge.
Den andra övningen, utbetalning av insättningsgarantiersättningar i Finland, räckte också två veckor och i den deltog förutom verket även experter från Finansinspektionen, Finlands Bank, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet, Finansministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet. En del av experterna deltog i simuleringsövningen i rollen som testdeponenter. Deras uppgift var till exempel att testa det kommunikationsmaterial som verket producerat för deponenterna, såsom tillräckligheten av och tydligheten i de meddelanden och de anvisningar som gavs i samband med utbetalning av ersättningar.
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmålet 8.10: Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla.
Målet för verkets verksamhet är att främja trovärdighet hos insättningsgarantisystemet och resolutionsmekanismen samt säkerställa kontinuiteten i dagliga betalningar med hjälp av kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Verket förbereder sig för eskalerande problemsituationer så att myndigheterna kan sköta situationen i ett finansiellt institut som drabbats av allvarliga svårigheter på ett kontrollerat sätt. På så vis minimeras konsekvenserna av att finansiella institut fallerar för kunderna och för realekonomin till exempel genom att kreditgivningen avstannar. Genom att genomföra resolutionsåtgärder effektivt undviks också en situation där problem hos en bank leder till en omfattande bankkris, vilket i sin tur kunde till och med leda till en långvarig recession.
Verket utarbetar regelbundet en resolutionsplan för de institut som omfattas av dess behörighet, samt fastställer minimikrav för eget kapital och nedskrivningsbara skulder (eng. minimum requirement of own funds and eligible liabilities, MREL) för de institut på vilka resolutionsåtgärder skulle tillämpas och identifierar eventuella hinder för resolution vid dessa institut. Dessutom förbättrar verket kontinuerligt sin egen beredskap genom att utveckla sina verksamhetssätt och verktyg ifall något institut drabbas av allvarliga problem. Övningar mellan myndigheter och banker spelar en allt viktigare roll i utvecklingen av krishanteringsberedskapen.
Framstegsindikatorer
I samband med resolution bör funktioner som är kritiska för samhället fortgå. Bankernas inlånings- och betaltjänstfunktioner har oftast definierats som kritiska, eftersom en störning i dem skulle påverka kunderna snabbt och på bred front. Vid utbetalning av insättningsgarantiersättningar ska insättningarna vara tillgängliga för kunderna inom sju arbetsdagar. Kontinuiteten i de centrala tjänsterna för dagliga betalningar säkerställs också med hjälp av kontosystemet inom försörjningsberedskapen.
Genom sina insatser kan verket bidra till att kunderna har störningsfri tillgång till banktjänster. Därför är det mer ändamålsenligt att utvärdera verkningsfullheten hos verkets verksamhet utifrån längden på och omfattningen av störningar än utifrån indikatorramen i målprogrammet för hållbar utveckling Agenda 2030, som baserar sig på antalet bankkontor och tillgången till banktjänster (indikatorerna 8.10.1 och 8.10.2).
I Finland har det under uppföljningsperioden inte förekommit något resolutionsfall, någon situation med utbetalning av insättningsgarantiersättningar, och inte heller någon allvarlig störning eller undantagsförhållanden som skulle ha krävt att systemet för försörjningsberedskap för dagliga betalningar tas i bruk. Därmed är det inte möjligt att fastställa ett värde för de valda indikatorerna.
Liksom i fråga om det föregående målet bör man dock komma ihåg att redan insättningsgaranti- och resolutionsmekanismenes existens och trovärdighet skapar finansiell stabilitet. Således kan det faktum att det inte har förekommit några störningar på finansmarknaden under uppföljningsperioden betraktas som ett bevis på arbetets verkningsfullhet.
Fallexempel: Krissimuleringsövning i Norden och Baltikum
De nordiska och baltiska ländernas tillsyns- och resolutionsmyndigheter, centralbanker samt finansministerier har kommit överens om att regelbundet genomföra simuleringsövningar som gäller finanskriser. Den första övningen genomfördes i 2019.
Målet för den andra övningen, som genomfördes i september 2024, var att testa kommunikationen, informationsdelningen och samarbetet myndigheterna emellan i en situation där den ekonomiska situationen i fiktiva banker försämrades, från stimulansfasen till resolutionen och tiden efter resolutionen. I övningen deltog nästan 450 experter från åtta länder.
Övningen visade att myndighetssamarbetet har utvecklats betydligt under årens lopp. Samtidigt förbättrade övningen myndigheternas förståelse för på vilket sätt existerande verksamhetsguider, processbeskrivningar samt roller och ansvar bör preciseras ytterligare för att utveckla resolutionsberedskapen. Verket för finansiell stabilitet främjar kontinuerligt detta arbete internt och i samarbete med andra myndigheter.
Läs mera i VFSs meddelande 1.4.2025: Effektiv övning förbättrar krishanteringsberedskapen.
Identifiering av målet och delmålen
Verket har bäst förutsättningar att främja delmålet 10.5: Förbättra regleringen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar.
Till de lagstadgade uppgifterna för Verket för finansiell stabilitet hör att göra framställningar om och ta initiativ till utveckling av bestämmelser och föreskrifter om krishantering inom finansbranschen. Verket bidrar aktivt till att utveckla både den nationella lagstiftningen och lagstiftningen på EU-nivå om sakfrågor som gäller banksektorn i syfte att genom regleringsramverket stärka finanssektorns stabilitet. Verket är en del av europeiska systemet för finansiell tillsyn och deltar i det beredningsarbete för EU-regleringen som utförs inom ramen för resolutionskommittén vid Europeiska bankmyndigheten samt inom resolutionskommittén för centrala motparter hos Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.
Framstegsindikatorer
De finansiella sundhetsindikatorerna som nämns i indikatorramen (indikatorn 10.5.1) influeras av många faktorer och verkets möjligheter att påverka dem är begränsade. Därför anser verket det vara mer ändamålsenligt att följa indikatorn "lagförslag som verket aktivt har deltagit i beredningen av", som härletts från delmålet.
Verket deltog aktivt i det nationella lagstiftningsarbetet under 2024. De viktigaste projekten under året var reformen av EU:s krishanterings- och insättningsgarantilagstiftning samt reformen av den nationella kreditinstitutslagstiftningen. Verket medverkade till den nationella ståndpunkten om EU-frågor i tre beredningssektioner inom kommittén för EU-ärenden samt som sakkunnig i riksdagens ekonomiutskott.
En förteckning på finska över alla utlåtanden som verket gett under 2024 har publicerats 31.12.2024 på verkets webbplats.
Fallexempel: Revidering av kreditinstitutslagstiftningen
Sommaren 2024 tillsatte Finansministeriet en arbetsgrupp med uppgift att föreslå ändringar i kreditinstitutslagstiftningen för att ta de ändringar i kapitaltäckningsregleringen som gjorts på EU-nivå i beaktande. Ändringarna gäller det golv som används vid beräkningen av riskvägda fordringar som grundar sig på Basel III-standarderna, bedömningen av bankledningens tillförlitlighet och kompetens samt det sätt på vilket kreditinstituten ska ta hänsyn till hållbarhetsrisker i sin verksamhet. Arbetsgruppen ska också utarbeta förslag på hur till exempel bestämmelserna om sammanslutningars struktur, styrning och tillsyn bör preciseras.
Arbetsgruppens arbete inleddes i september 2024 och fortsätter fram till slutet av 2025. Verket har en medlem i arbetsgruppen.
Fotavtrycket – verksamhetens negativa effekter
De mest betydande identifierade negativa konsekvenserna av verksamheten vid Verket för finansiell stabilitet orsakas av tjänsteresor, lokaler, IT-utrustning och tjänster.
Koldioxidavtrycket från de flygresor som verkets medarbetare gjorde 2024 var 38 460 CO2-ekv.kg beräknat enligt Trust Carbon-metoden. Under 2024 flög medarbetare till internationella möten sammanlagt 60 gånger. År 2024 gjordes inga flygresor inom Finland. Antalet flygresor till Bryssel var 19, till ett annat nordiskt land 16, till övriga Europa 24 och till länder utanför Europa 1. Sammanlagt uppgick antalet flygkilometer till cirka 214 230 kilometer, dvs. i genomsnitt cirka 7 934 kilometer per anställd vid verket. År 2023 flög varje anställd vid verket i genomsnitt cirka 5 900 kilometer. Fysiska möten med myndighetskollegor till exempel vid SRB och i de övriga nordiska länderna är nödvändiga för att verket ska kunna sköta sina uppgifter. Det bör dock noteras att merparten av de internationella mötena fortfarande hålls på distans.
Verkets medarbetare har möjlighet att använda Smartum Arbetsreseförmån för kollektivtrafiktjänster. Detta bidrar till att minska det koldioxidavtryck som medarbetarna orsakar i pendlingstrafiken. Medarbetarna kan använda Smartum också för motions- och kulturtjänster, vilket ökar välbefinnandet och uthålligheten i arbetet.
Storleken på verkets fotavtryck påverkas av den utrustning som verket använder, underhållet av de datorhallar som behövs för IT-tjänsterna och de övriga tjänsterna. Den utrustning som används samt de tjänster som anknyter till informationsteknik och informationsförvaltning skaffas från Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori.
Verket hyr sina lokaler av Keva. LED-belysningen i lokalerna är energieffektiv och ventilationen, nedkylningen samt el- och kabelnäten har förnyats så att de motsvarar dagens krav. Till Kevas energibesparingsåtgärder under 2024 hörde bland annat optimering av ventilationen och temperaturstyrningen. Under 2024 användes i fastigheten el som till hundra procent producerats med förnybara energikällor och som i huvudsak härstammar från en finsk vindpark. Keva stod för anskaffningen av elen. I sina fastigheter genomför Keva en miljöstrategi vars mål är att nollställa utsläppen från energianvändningen senast 2030. År 2024 bestod 36,8 % av värmeförbrukningen i fastigheten av cirkulär värme från Helens produkt Ekovärme Bio.
Verket använder statens koncernaktörer i så stor utsträckning som möjligt i sina upphandlingar. Koncernaktörerna har specialiserat sig på upphandlingar och har därmed bättre förutsättningar än verket att beakta ansvarsfrågor i sina upphandlingar. År 2024 härrörde 40 % av verkets inköpsfakturor som gällde annat än resor från koncernaktörer.
Verket utnyttjar dessutom statsförvaltningens centraliserade ramavtal vid gemensamma upphandlingar. År 2024 utgjorde de gemensamma upphandlingarnas andel av verkets alla upphandlingar 9 %. År 2024 gjordes 100 % av de gemensamma upphandlingarna genom avtal som är ekonomiskt ansvarsfulla, 10,9 % genom avtal som tilldelats ett miljömärke och 0,7 % genom avtal som fått ett erkännande för socialt ansvar. Enligt de beräkningar som gjorts av Hansel, den offentliga förvaltningens enhet för gemensamma upphandlingar, var koldioxidavtrycket från verkets inköpsfakturor som gällde annat än resor 297 681 CO2-ekv.kg 2024.
Till sist
Verket för finansiell stabilitet fortsätter sitt arbete med hållbarhetsfrågor. Under 2025 kommer framstegen i verkets arbete för att uppnå hållbarhetsmålen att utvärderas för första gången. Verket fortsätter också arbetet med att ytterligare förbättra trovärdigheten i och vidareutveckling av insättningsgaranti- och resolutionsramen samt beredskapsarrangemangen för dagliga betalningar. Under 2025 genomförs till exempel flera övningar där man testar verkets krishanteringsberedskap. Övningarna ger viktig information om hur utvecklingsarbetet ska inriktas på ett ändamålsenligt sätt i framtiden.