Stabilitetsavgifter
Stabilitetsavgifterna baserar sig på institutets storlek och verksamhetsrisker
De avgifter som samlas in till den gemensamma resolutionsfonden (SRF) är institutspecifika och bestäms på bankunionnivå. SRB beräknar stabilitetsavgifterna årligen. Beräkningen av stabilitetsavgifterna baserar sig på kommissionens förordning. Vid beräkningen beaktas institutets storlek och verksamhetens risker. Alla bankunionens institut är betalningsskyldiga. I Finland bär Verket för finansiell stabilitet upp stabilitetsavgifterna av de inhemska kreditinstituten och överför dem till den gemensamma resolutionsfonden.
Avgifterna bestäms enligt storleken på det betalningsskyldiga institutet och de risker som är förknippade med dess affärsverksamhet. Om den betalningsskyldiges risknivå är mycket låg i förhållande till andra institut kan den stabilitetsavgift som beräknats på institutets storlek riskjusteras med en multiplikator på högst 0,8.
Om affärsriskerna däremot anses höga jämfört med andra aktörer kan avgiften bli 1,5 gånger högre än den stabilitetsavgift som beräknats på institutets storlek. Eftersom vid beräkningen används institutens storlek och risknivå i förhållande till andra institut i alla bankunionsländer påverkar förändringar i andra instituts situation de enskilda institutens stabilitetsavgifter. För att lätta den administrativa bördan fastställs en fast avgift för de små instituten.
Bild: Fastställande av stabilitetsavgifter
Beräkningsgrund i två delar
Fram till 2022 består beräkningsgrunden för stabilitetsavgifterna av två delar. Den består av beräkning av en andel för den nationella kreditinstitutsektorn (BRRD-andelen) och en gemensam andel för alla kreditinstitut inom bankunionens område (SRM-andelen). SRM-andelens betydelse ökar varje år och är 100 procent från år 2023 och framåt.
Detta innebär att beloppet av de stabilitetsavgifter som debiteras av de finländska bankerna varje år i allt högre grad är beroende av beloppet av de garanterade insättningarna i hela bankunionen, inte endast i Finland. Dessutom bestäms avgiften enligt hur varje instituts storlek och affärsrisker förhåller sig till de andra institutens storlek och risker i alla bankunionsländer, inte endast i Finland.
Den gemensamma resolutionsfonden kommer att få ett gemensamt beredskapsarrangemang senast i slutet av 2023. Eurogruppens utvidgade sammansättning kom i november 2020 överens om en reform av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och som en del av detta ett tidigarelagt införande av säkerhetsmekanismen från början av 2022. Det gemensamma beredskapsarrangemanget fördubblar beloppet av de medel som är disponibla vid resolution. Det underlättar tillämpningen av resolutionsverktyg. Det lån som uppkommer för det gemensamma beredskapsarrangemanget återbetalas genom stabilitetsavgifter som uppbärs av banksektorn.
Verket för finansiell stabilitet samlar årligen före utgången av januari från instituten in nödvändiga statistiska uppgifter för beräkning av avgifterna. Information om stabilitetsavgiftens belopp, som beräknats av SRB, sänds till de betalningsskyldiga före utgången av april. Förfallodagen för avgifterna är i slutet av maj. Verket för finansiell stabilitet svarar för uppbärandet av avgifterna från de finländska instituten.
Bild: Stabilitetsavgifter i Finland. Hittills har de finländska bankerna betalat stabilitetsavgifter nio gånger. I stabilitetsavgifter har insamlats sammanlagt 1 658 miljoner euro från finska banker.
Tilläggsinformation om stabilitetsavgiftsrundan varje år på SRBs webbplats (på engelska)