Internationellt samarbete  

Verket för finansiell stabilitet (Verket) har ett aktivt internationellt samarbete både i ärenden som gäller resolution och insättningsgaranti. Verket medverkar i flera europeiska organ, som bereder eller utvecklar europeisk resolution eller insättningsgaranti.

Påverkan inom dessa organ är viktig för att säkerställa att mekanismen fungerar effektivt.  Samtidigt stärker verket sin egen kompetens. Verket fungerar som en del av bankunionens andra pelare, dvs. den gemensamma resolutionsmekanismen. Mekanismen består av resolutionsnämnden (SRB) som fungerar som gemensam resolutionsmyndighet, den gemensamma resolutionsfonden samt de nationella resolutionsmyndigheterna.  

Dessutom verkar verket i nära samarbete med andra länders insättningsgarantisystem. Om bankunionens tredje pelare om gemensam insättningsgaranti genomförs blir Verket för finansiell stabilitet en del av det gemensamma insättningsgarantisystemet. Bankunionen tryggar den finansiella stabiliteten inom EU-området.

Bankunionens syfte är att garantera säkerheten och tillförlitligheten i banksektorn inom euroområdet och att den har enhetliga bestämmelser och enhetlig tillsyn. Dessutom är dess syfte att se till att krissituationer i banker som drabbats av allvarliga problem sköts utan användning av skattebetalarnas pengar, med minsta möjliga inverkan på de offentliga ekonomierna inom området. Genom bankunionen strävar man efter att den finansiella stabiliteten ska bevaras inom hela EU-området och verksamheten på den inre marknaden ska vara effektiv.   

Besluten om att inrätta bankunionen togs 2008 mitt under den finanskris som då började. Den gemensamma tillsynsmekanismen (Single Supervisory Mechanism, SSM) inledde sin verksamhet 2014 och den gemensamma resoltionsmekanismen (Single Resolution Mechanism, SRM) ett år senare, 2015. Euroländerna hör till bankunionen, men också EU-länder som står utanför euroområdet kan besluta gå med. För närvarande är Kroatien och Bulgarien bankunionsländer som står utanför euroområdet.

Bankunionens gemensamma resolutionsmekanism gör det möjligt att effektivt lösa kriser i banker och värdepappersföretag i situationer då de skulle drabbas av allvarliga ekonomiska problem trots den gemensamma banktillsynen. Syftet med mekanismen är att säkerställa att krishanteringen i bankerna medför så litet konsekvenser som möjligt för skattebetalarna och ekonomin.   

Bankunionen bygger på det harmoniserade regelverket för finansbranschen inom EU dvs. den gemensamma regelboken. De bestämmelser som är viktigast med tanke på bankunionen gäller bankernas kapitalkrav, banktillsynen, insättningsgarantin samt resolution.  

I allmänhet beskrivs bankunionen så att den består av tre pelare. Alla pelare bygger på en gemensam regelbok.

Bankunionens tre pelare är: 

  1. Den gemensamma tillsynsmekanismen 
  2. Den gemensamma resolutionsmekanismen  
  3. Det gemensamma insättningsgarantisystemet 

För den gemensamma tillsynsmekanismen svarar Europeiska centralbankeni (ECB), som är bankunionens överstatliga myndighet. Den bedriver nära samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna. Finlands nationella tillsynsmyndighet är Finansinspektionen.

ECB övervakar direkt alla betydande och stora banker inom euroområdet i nära samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna. För tillsynen över övriga banker svarar de nationella myndigheterna. Mer information om den gemensamma banktillsynen finns t.ex. på Finansinspektionens sidor.

Samarbete i Norden och Baltikum 

I Norden bedriver verket internationellt samarbete i det resolutionskollegium som inrättats för de nordiska bankgrupperna. Också i ärenden som gäller insättningsgarantin har verket mycket gränsöverskridande samarbete med de andra nordiska ländernas och de baltiska ländernas insättningsgarantisystem.  

Verket för finansiell stabilitet deltar dessutom i  verksamheten i den gemensamma stabilitetsgruppen (Nordic Baltic Stability Group) för ministerier, centralbanker och tillsyns- och resolutionsmyndigheter i de baltiska ländernas och de nordiska länderna. Områdets finansmarknader är sammanlänkade på ett sätt som medför behov av informationsutbyte och samarbete på bred bas, Syftet med samarbetet är att främja den finansiella stabiliteten och förebygga att finanskriser uppkommer på området.

Internationellt samarbete i resolutionsärenden 

Verkets mest centrala samarbetsorgan är dess moderorganisation, den gemensamma resolutionsnämnden. Den är ansvarig för planeringsfasen och resolutionsfasen för de  banker som står under direkt tillsyn av Europeiska centralbanken och för de gränsöverskridande bankgrupperna. SRB är en självständig EU-myndighet och den är belägen i Bryssel. Den är också ansvarig för den gemensamma resolutionsfonden (Single Resolution Fund, SRF). 

SRB verkar i nära samarbete med de nationella resolutionsmyndigheterna och med Europeiska kommissionen och Europeiska centralbankens banktillsyn. Syftet med SRB:s verksamhet är att säkerställa att bankunionens resolutionsmyndigheters verksamhet och beslutsfattande är så enhetliga som möjligt och att alla banker inom bankunionen behandlas så lika som möjligt oberoende av i vilken medlemsstat de är belägna. 

Så fungerar beslutsfattandet inom bankunionens resolutionsnämnd (SRB)

SRB sammanträder i två sammansättningar. dels vid verkställande sessioner, dels vid plenarsessioner.  Vid de verkställande sessionerna närvarar ordförande, viceordförande (utan rösträtt då ordförande är på plats) samt fyra permanenta ledamöter i SRB. Den verkställande sessionen bereder och fattar i största möjliga utsträckning samtliga beslut som gäller resolutionsärenden. Den fattar också alla SRB:s beslut som gäller den operativa verksamheten. Då besluten gäller resolution i något finansinstitut kallas en företrädare för resolutionsmyndigheten i den medlemsstat där finansinstitutet är beläget att delta i beslutsfattandet.

Medlemmar i plenarsessionen är utom medlemmarna i den verkställande sessionen företrädare för de nationella resolutionsmyndigheterna i alla medlemsstater i bankunionen Plenarsessionen behandlar övriga ärenden än de som gäller resolution samt beslutar om användningen av resolutionsnämndens medel i det fall att det föreslås att belopp som överstiger fem miljarder euro ska användas. Från Finland deltar överdirektören vid Verket för finansiell stabilitet i plenarsessionen.

Verkets företrädare deltar aktivt i SRB:s kommittéer och de många arbetsgrupper som är underställda dem. SRB:s mål är att finna gemensamma riktlinjer för euroområdet både för resolutionsplaneringen och för hanteringen av krissituationer.  SRB:s ambitiösa arbetsplan för de kommande åren finns här

1}Ett annat viktigt samarbetsorgan för Verket för finansiell stabilitet i ärenden som gäller resolution är Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authority, EBA). Verket deltar i EBA:s resolutionskommitté och de permanenta och tillfälliga arbetsgrupper som är underställda den i både resolutions- och insättningsgarantiärenden.

Arbetet i EBA är viktigt eftersom det behandlar hela EU-området och i det deltar samtliga EU-länder, också företrädare för de nordiska länder som inte hör till bankunionen. Ansvarsområdet för Verket för finansiell stabilitet styrs av många anvisningar, rekommendationer och standarder från EBA, och därför är det viktigt för verket att vara med och påverka arbetet.   

Internationellt samarbete i insättningsgaranti-ärenden  

Som Finlands nationella insättningsgarantimyndighet deltar verket aktivt i arbetet i EBA:s arbetsgrupp för insättningsgarantiärenden (Task Force on Deposit Guarantee Schemes) och dess undergrupper. I arbetet i EBA:s arbetsgrupper betonas särskilt uppdatering av anvisningar för insättningsgarantisystemet, bedömning av behov av ändringar i insättningsgarantidirektivet och bistånd till kommissionen i arbetet med att utveckla direktivet samt med att utveckla och testa insättningsgarantisystemens verksamhet och effektivitet inom hela EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) med hjälp av en gemensamt definierad stresstestram. 

Utom i EBA-arbetet deltar verkets företrädare aktivt i kommittéer och arbetsgrupper i det europeiska forumet för insättningsgarantigivare (European Forum of Deposit Insurers, EFDI), där man utbyter erfarenheter och sprider information och kompetens, och utarbetar anvisningar, utredningar och dokument av teknisk natur, t.ex. för att utveckla insättningsgarantisystemens operativa verksamhet. Verket är också medlem i den internationella insättningsgarantiorganisationen (International Association of Deposit Insurers, IADI. Huvudmålet för både EFDI och IADI är att främja insättningsgarantisystemens effektivitet och samarbetet dem emellan och att sprida information och kompetens och utbyta erfarenheter. 

I insättningsgarantidirektivet finns bestämmelser om insättningsgarantisystemens skyldighet att samarbeta särskilt när det gäller betalning av insättningsgarantiersättningar till insättare i en banks utländska filial, som insättningsgarantisystemet i det land där filialen är belägen bör betala på hemlandets insättningsgarantisystems vägnar.  

På basis av direktivets samarbetsskyldighet har EBA utfärdat en anvisning om insättningsgarantisystemens samarbetsavtal, som också verket följer. I enlighet med avtalet har på uppdrag av EFDI och EBA upprättats ett multilateralt samarbetsavtal, som också verket anslutit sig till. (EFDI Home-Host Multilateral Agreement). Samarbetsavtalet anger ramarna för samarbetet mellan bankers filialer.   

Det multilaterala samarbetet kompletteras av aktivt bilateralt samarbete speciellt med insättningsgarantisystemen i de EU- och EES-länder där de finländska bankerna har etablerat filialer eller vilkas banker har etablerat filialer i Finland. Med dessa länder avtalar verket bilateralt särskilt om praktiska arrangemang som gäller betalning av ersättningar.   
 

EBA

Resolution Committee

överdirektör Tuija Taos

Task Force on Deposit Guarantee Schemes

krishanteringsexpert Harri Hämäläinen  

 

EFDI

General Assembly medlem, överdirektör Tuija Taos
ersättare, enhetschef för administration och insättningsgaranti Saija Kuivalainen
EU Committee  enhetschef för administration och insättningsgaranti Saija Kuivalainen
Cross-Border Working Committee systemekonom Kari Hietaniemi
Research Working Group  
Subgroup Stress Tests insättningsgarantiexpert Anna Kanninen
Banking Union Working Group chefsekonom Hanna Westman
Public Relations and Communications (PR) Committee ledande kommunikationsexpert Jouni Flink 

 

IADI

General Meeting    medlem, överdirektör Tuija Taos
ersättare, enhetschef för administration och insättningsgaranti Saija Kuivalainen
Europe Regional Committee enhetschef för administration och insättningsgaranti Saija Kuivalainen

 

Nyttiga länkar i anslutning till ämnet:  

EBA:s arbetsplan 

EBA:s anvisning om insättningsgarantisystemens samarbetsavtal  (EBA Guidelines on cooperation agreements between deposit guarantee schemes) 

EFDI Home-Host Multilateral Agreement -samarbetsavtal