Medlemsstaterna kommer överens om sin ståndpunkt i fråga om reformen av lagstiftningen om krishantering och insättningsgarantier

Europeiska kommissionen gav i april 2023 sitt förslag till reform av lagstiftningen om bankernas krishantering och insättningsgarantier. Syftet med förslaget är att effektivisera och harmonisera hanteringen av krissituationer, särskilt i medelstora och mindre europeiska banker. 

EU:s medlemsstater nådde den 19 juni 2024 samförstånd i EU-rådet om hur kommissionens förslag borde preciseras.

• Rådet stöder kommissionens förslag om att bedömningen av hur kritiska inrättningens funktioner är i fortsättningen ska göras på regional nivå. Rådet vill dock att bedömningen av huruvida en resolution är i allmänhetens intresse i stället för ett konkursförfarande ska ske i två steg. Detta säkerställer att insolvensförfarandet fortsätter att vara det primära tillvägagångssättet i problemsituationer i mindre banker.
• Rådet stöder kommissionens förslag om att alla insättningar ska ha bättre företräde i konkursförfarandet än skulder utan säkerhet. Rådet anser dock att företrädet för garanterade insättningar och insättningsgarantifonden inte bör slopas. 
• Rådet preciserar att företrädet för hushålls- och små och medelstora företags insättningar i förhållande till andra insättningar, såsom insättningar av storföretag, bör bibehållas. Dessutom anser rådet att det är ändamålsenligt att de övriga insättningarna delas in i två prioritetsklasser enligt deras ursprungliga löptid. På så sätt skulle man göra skillnad mellan insättningar i investeringssyfte och till exempel insättningar i storföretagens operativa verksamhet.
• Rådet preciserar ytterligare hur det s.k. test av det minst kostsamma alternativet som begränsar användningen av insättningsgarantifondens medel ska göras. Rådet föreslår att indirekta kostnader beaktas i större utsträckning som kostnader i samband med konkursförfarandet och att endast 85 procent av återbetalningen till insättningsgarantifonden beaktas i uppskattningen.
• Rådet föreslår ytterligare begränsningar för i vilken mån det är möjligt att vid bedömningen av om det investeraransvar som krävs för att uppfylla resolutionsfondens användningsvillkor är möjligt att beakta det stöd som betalas ur insättningsgarantifonden för finansiering av försäljning av affärsverksamhet.
• Rådet önskar en precisering av hur man i den gemensamma resolutionsnämnden kommer överens om anvisningar och politiska riktlinjer och föreslår att de nationella resolutionsmyndigheterna får större betydelse i beslutsfattandet.

Verket för finansiell stabilitet anser att rådets preciseringar är motiverade.  Experterna vid Verket för finansiell stabilitet har bistått finansministeriet i behandlingen av lagstiftningsförslaget.

Härefter fortsätter förhandlingarna mellan rådet, som företräder medlemsstaterna, och Europaparlamentet. Europaparlamentet framförde sin ståndpunkt om förslaget i april 2024. Parlamentets betänkande om CMDI-förslaget överensstämmer i hög grad med kommissionens förslag från förra året.

Nyttiga länkar:

• EU-rådets nyhet: Ramen för krishantering och insättningsgaranti: rådet enas om ståndpunkt
• Verket för finansiell stabilitets utlåtande om Stadsrådets skrivelse till ekonomiutskottet (på finska)

Mer information: krishanteringsexpert Harri Hämäläinen (harri.hamalainen(at)rvv.fi) och chefsekonom Hanna Westman (hanna.westman(at)rvv.fi).

Läs mer om aktuella saker i verket på verkets hemsida.