Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2023
Ledningens bekräftelse av rapporten
Verket för finansiell stabilitets ledningsgrupp har förbundit sig till det ansvarsarbete som utförs i verket. Ledningsgruppen har varit med och valt ut ansvarighetsmål och preciserat dessa under arbetets gång samt varit med och bedömt vilka framsteg som har gjorts för att nå målen sedan 2021.
Ledningsgruppen har varit med och utarbetat verkets ansvarsrapport för 2023 särskilt genom att välja ut fallexempel som ger en omfattande bild av det mångsidiga utvecklingsarbete som utförts under 2023. Verkets överdirektör har godkänt verkets tredje ansvarsrapport den 22 mars 2024.
Läs Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2023 i pdf-format.
Bekanta dig med tidigare ansvarsrapporter från Verket för finansiell stabilitet:
- Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2022 (pdf)
- Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2021 (pdf)
Ansvarsfullhet i verkets verksamhet
Verket för finansiell stabilitet är en självständig myndighet som inrättades 2015 och som är Finlands nationella resolutions- och insättningsgarantimyndighet. Sommaren 2022 föreskrevs en ny uppgift för verket, nämligen att förvalta ett nationellt kontosystem inom försörjningsberedskapen.
Läs mer om verkets verksamhet.
Ansvarsfullhet anknyter till verkets kärnuppgifter på flera olika sätt. Verket är en ansvarsfull aktör som främjar finansiell stabilitet på finansmarknaden och förtroendet för banksektorn och finansmarknaden genom att förbättra institutens och myndigheternas krishanteringsberedskap samt genom att utvärdera och utveckla funktionaliteten i insättningsgarantisystemet, resolutionsramverket och reservarrangemangen för dagliga betalningar. Krishanteringsberedskap samt fungerande och ändamålsenlig reglering är förutsättningar för att konsekvenserna av bankkriser och kostnaderna för samhället ska bli så små som möjligt. Dessutom säkerställer verket att de administrativa avgifter som samlas in från instituten används på ett ändamålsenligt sätt för verkets verksamhet med iakttagande av lag samt lyfter fram utvecklingsobjekt för att utveckla en effektivare offentlig förvaltning som en del av finansministeriets förvaltningsområde.
Ansvarsfullhet är en del av verkets värderingar. Var och en på verket kan främja ansvarsfullhet i sin egen verksamhet samt i samarbetet med andra myndigheter och instituten som hör till verkets verksamhetsområde. Till vilken grad värderingarna engagerar verkets anställda mäts årligen med en barometer för arbetstillfredsställelse.
Verkets anställda iakttar verkets etiska anvisningar i allt sitt arbete. Syftet med anvisningarna är att säkerställa att verkets anställda är oberoende och opartiska och att verksamheten håller hög etisk kvalitet. Överdirektören samt överdirektörens ställföreträdare är dessutom bundna av de etiska reglerna för medlemmarna i Gemensamma resolutionsnämndens (SRB) plenarsession.
Ledning och administration av ansvarsfullhet
Arbetet med ansvarsfullhet inleddes under 2021 i Verket för finansiell stabilitet genom att de av FN:s mål för hållbar utveckling som är relevanta ur resolutions- och insättningsgarantimyndighetens synvinkel identifierades. Två experter från verket samt verkets ledningsgrupp deltog i identifieringen av målen. Delmålen och de indikatorer som ska följas valdes i början av 2022, i samband med att verkets första ansvarsrapport utarbetades.
Läs mer om Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Från och med ingången av 2022 har chefsekonomen getts ansvaret för att följa ansvarighetsfrågor och särskilt frågor relaterade till den gröna omställningen samt för att utreda vilka dimensioner inom den gröna omställningen som är relevanta ur en resolutions- och insättningsgarantimyndighets synvinkel. Chefsekonomen ansvarar för uppföljningen av ansvarighetsmålen och stödjer således utarbetandet av ansvarsrapporten. Huvudansvaret för färdigställandet och publiceringen av ansvarsrapporten har från och med ingången av 2024 överförts på kommunikationsexperten.
Som stöd för arbetet ordnar chefsekonomen och kommunikationsexperten diskussionsmöten med hela personalen i syfte att samla idéer för att utveckla ansvarighetsarbetet och utvärdera resultaten av arbetet. De rapporterar under arbetets gång till ledningsgruppen om arbetet som hänför sig till ansvarighetsmålen. De rapporterar särskilt om identifierade risker som eventuellt begränsar uppnående av ansvarighetsmålen eller i alltför hög grad ökar verkets fotavtryck, samt om åtgärdsförslag som reducerar riskerna. Ledningsgruppen beslutar om behövliga riktlinjer för att reducera riskerna samt om hur ansvarighetsarbetet ska beaktas i verkets verksamhetsplanering.
Utformningssätt för rapporten
I februari 2024 lade de experter som deltar i beredningen av ansvarsrapporten fram ett förslag för ledningsgruppen om att man borde diskutera en precisering av valet av FN:s mål för hållbar utveckling. I samband med utarbetandet av rapporten har det framgått att de omständigheter som hänför sig till FN:s mål 12 för hållbar utveckling, dvs. hållbar konsumtion, och till verkets fotavtryck delvis är överlappande. Dessutom är verkets möjligheter att påverka en hållbar konsumtion genom sin upphandling mycket små. Det är också ändamålsenligt att verket kan främja uppnåendet av ansvarighetsmålen genom sina uppgifter. Ledningsgruppen godkände ändringsförslaget i mars 2024. Ansvarsrapportens struktur har ändrats för att motsvara beslutet, dvs. avsnittet om hållbar konsumtion har strukits och information om upphandlingen har inkluderas i avsnittet om verkets fotavtryck.
På förslag av företrädarna för enheten för krishantering och enheten för insättningsgaranti och försörjningsberedskap valde ledningsgruppen i mars 2024 ut de fallexempel som bäst beskriver de framsteg som gjorts under 2023 för att nå de valda ansvarighetsmålen. Företrädarna för enheten för administrativa tjänster och stabilitetsfonden har sökt uppdaterad information om omständigheter som hänför sig till fotavtrycket. Utkastet till ansvarsrapport presenterades för verkets anställda i mitten av mars 2024. Utifrån de inkomna kommentarerna färdigställdes ansvarsrapporten.
Även under de kommande åren kommer uppnåendet av målen att granskas i början av året och verkets ansvarsrapport utarbetas så att den blir färdig i februari-mars. Samtidigt granskar man också om det finns behov av att ytterligare precisera de valda målen eller delmålen samt de indikatorer som används.
Ansvarighetsmål
Verket för finansiell stabilitet har i FN:s målprogram för hållbar utveckling Agenda 2030 identifierat tre mål som är väsentliga för verkets verksamhet och som verket kan påverka positivt, alltså lämna sitt handavtryck på:
- Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt (mål 1)
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8)
- Minskad ojämlikhet (mål 10)
Verkets verksamhet ger också upphov till ett fotavtryck, det vill säga konsekvenser som är negativa för hållbar utveckling.
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 1.5: Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.
Verket upprätthåller och främjar ett trovärdigt resolutionsramverk och insättningsgarantisystem för att säkerställa att alla insättare har jämlik tillgång till sina insättningar under tider av ekonomisk chock. Ett av resolutionssyftena är att trygga insättares medel samt kundmedel som innehas av instituten. I samband med en konkurs säkerställer verket genom sin verksamhet att insättarna får sina insättningar upp till 100 000 euro.
Verket ansvarar för kontosystemet inom försörjningsberedskapen, som garanterar centrala tjänster inom dagliga betalningar i situationer då de normala betalningssystemen inte är tillgängliga på grund av en allvarliga störningssituation i samhället eller undantagsförhållanden.
Genom att fullgöra sina uppgifter minskar verket utsattheten och sårbarheten för störningar och katastrofer för människor i utsatta situationer.
Mätning av framsteg
Av de indikatorer som nämns i indikatorramen i målprogrammet för hållbar utveckling Agenda 2030 är indikator 1.5.2 mest ändamålsenlig för det delmål som verket valt: Direkt ekonomisk förlust till följd av katastrofer i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP), dock så att ”katastrof” är begränsad till en störning som hänför eller sträcker sig till det finansiella systemet. De institut som omfattas av verkets direkta befogenheter är finländska och således riktar sig de direkta konsekvenserna av verkets verksamhet framför allt mot Finlands BNP.
Under uppföljningsperioden har det i Finland inte förekommit något resolutionsfall eller någon situation där insättningsgarantiersättningar utbetalats och inte heller någon allvarlig störningssituation eller undantagsförhållanden som krävt att systemet för försörjningsberedskap inom dagliga betalningar tas i bruk. Sålunda är det inte möjligt att bestämma den valda indikatorns värde.
Det är bra att lägga märke till att insättningsgaranti- och resolutionsmekanismernas syfte också är att förebygga uppkomsten av kriser, så det faktum att insättarnas tilltro till systemet är fortsatt stabil och att risken för insättningsflykt har förblivit mycket liten kan betraktas som bevis på att arbetet har varit verkningsfullt.
Fallexempel: Förberedelser för en problemsituation i en liten eller medelstor bank
Bankkriserna i Förenta staterna och Schweiz våren 2023 visade att myndigheterna måste vara förberedda på problemsituationer som eskalerar mycket snabbt och att myndigheternas verktygsback måste vara tillräckligt flexibel.
Under 2023 har verket utvecklat sin funktionsförmåga i anslutning till bankkonkurser och betalning av insättningsgarantiersättning samt resolutionsverktyget försäljning av affärsverksamheten. Verket har fastställt och beskrivit de åtgärder som ska vidtas i en resolutionssituation mera detaljerat än tidigare. Arbetet stärker verkets beredskap att sköta kriser i särskilt små och medelstora insättningsfinansierade banker.
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 8.10: Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla.
Målet för verkets verksamhet är att främja trovärdigheten hos insättningsgarantisystemet och resolutionsmekanismen samt säkerställa kontinuiteten i dagliga betalningar genom kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Verket förbereder sig för eventuell eskalering av problemsituationer, så att myndigheterna kan sköta ett instituts fallissemang eller hotande fallissemang på ett kontrollerat sätt. På så vis minimeras konsekvenserna av ett fallissemang för bankernas kunder samt för realekonomin, till exempel genom minskad kreditgivning. Genom effektivt genomförda resolutionsåtgärder undviks också en situation där problem hos en bank leder till en utbredd bankkris, vilket i sin tur till och med kan leda till långvarig recession.
Verket upprättar regelbundet resolutionsplaner för institut som omfattas av verkets befogenheter samt fastställer minimikrav på eget kapital och nedskrivningsbara skulder (eng. minimum requirement of own funds and eligible liabilities, MREL) för instituten och identifierar eventuella hinder för en resolution. Verket förbättrar också kontinuerligt sin egen beredskap genom att utveckla sina verksamhetssätt och verktyg för den händelse att något institut får allvarliga problem.
Mätning av framsteg
I samband med resolution måste den grundläggande bankverksamheten och andra kritiska funktioner fortsätta. Bankernas insättnings- och betaltjänstfunktioner har oftast klassats som kritiska, eftersom en störning i dem snabbt skulle få omfattande konsekvenser för kunderna. Vid utbetalning av insättningsgarantiersättningar ska kunderna ha tillgång till insättningarna inom sju arbetsdagar. Kontinuiteten i de centrala tjänsterna för dagliga betalningar säkerställs också med hjälp av kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Genom sina åtgärder kan verket bidra till att kunderna har störningsfri tillgång till banktjänster. Av den här orsaken är det mer ändamålsenligt att utvärdera verkningsfullheten hos verkets verksamhet utifrån längden på och omfattningen av en störning i stället för att använda indikatorramens indikatorer enligt målprogrammet för hållbar utveckling Agenda 2030 som baserar sig på antalet bankkontor och tillgången till banktjänster (indikatorerna 8.10.1 och 8.10.2).
Under uppföljningsperioden har det i Finland inte förekommit något resolutionsfall eller någon situation där insättningsgarantiersättningar utbetalats och inte heller någon allvarlig störningssituation eller undantagsförhållande som krävt att systemet för försörjningsberedskap inom dagliga betalningar tas i bruk. Sålunda är det inte möjligt att bestämma de valda indikatorernas värde.
På samma sätt som i fråga om det föregående målet måste man emellertid komma ihåg att redan insättningsgaranti- och resolutionsmekanismens existens och trovärdighet ger finansiell stabilitet, så det faktum att det inte förekommit några störningar på finansmarknaden under uppföljningsperioden kan betraktas som ett bevis på arbetets verkningsfullhet.
Fallexempel: Resolutionens genomförbarhet
En central del av resolutionsplaneringen är att bedöma om ett institut har förberett sig för en eventuell resolutionssituation så att det är möjligt att genomföra resolution effektivt och kontrollerat. Det här kallas bedömning av resolutionsbarhet (eng. resolvability) och berör så gott som alla av bankens delar. Under 2023 har de mindre betydande instituten som direkt omfattas av verkets befogenheter avsevärt främjat flera resolutionsbarhetsteman i sitt arbete, inkl. information som behöver för värdering och för bail-in-verktyget samt tryggande av den operativa kontinuiteten vid resolution.
Verket har också arbetat för att öka förståelsen för resolutionsramverket bland investerare och marknadsaktörer. Verket ökade särskilt den tillgängliga informationen om hur ramverket fungerar genom att i december 2023 publicera en beskrivning av nedskrivning och konvertering av eget kapital, och kapitalinstrument samt kvalificerade skulder vid resolution (bail-in).
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 10.5: Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar.
Till verkets lagstadgade uppgifter hör att göra framställningar och ta initiativ som gäller utveckling av bestämmelser och föreskrifter om krishantering inom finanssektorn. Verket bidrar aktivt till att utveckla både den nationella lagstiftningen och lagstiftningen på EU-nivå om sakfrågor som gäller banksektorn i syfte att genom regleringsramverket stärka finanssektorns stabilitet.
Mätning av framsteg
De indikatorer på ekonomisk stabilitet som nämns i indikatorramen (indikator 10.5.1) påverkas av synnerligen många faktorer, och verkets möjligheter att påverka dem är begränsade. Därför anser verket att det är mer ändamålsenligt att följa en indikator som härletts från delmålet. Som indikator har valts ”lagförslag i vilkas beredning verket har deltagit aktivt”.
Under 2023 ha verket deltagit i följande lagstiftningsarbete på EU-nivå:
- Översyn av EU:s ramverk för krishantering och insättningsgaranti (Crisis Management and Deposit Insurance, CMDI). Kommissionen publicerade sitt förslag till ändringar i förordningen och direktivet om resolution samt direktivet om insättningsgaranti i april 2023. Verket deltog i riksdagens ekonomiutskotts samråd och yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet.
- Dessutom har verket deltagit i utarbetandet av EBA:s riktlinjer och EU:s tekniska tillsynsstandarder (regulatory technical standards, RTS) och har kommenterat flera EU-lagstiftningsprojekt via EU-beredningssektionerna.
Under 2023 har verket deltagit i följande lagstiftningsarbete på nationell nivå:
- Ändring av lagen om förvaltningsavgift till Verket för finansiell stabilitet. Verket deltog i lagberedning samt deltog i riksdagens ekonomiutskotts samråd och yttrade sig om regeringens proposition i anslutning till ärendet.
- Ett positivt kreditupplysningsregister. Verket yttrade sig om regeringens proposition med förslag till en lag om ändring av lagen om ett positivt kreditupplysningsregister.
- Lagstiftningen om grundläggande banktjänster och kreditinstitut. Verket besvarade statsrådets förfrågan om ändringsbehov.
- Tillståndsansökningar som gäller kreditinstitutsverksamhet. Verket besvarade statsrådets begäran om utlåtande i anslutning till ärendet.
- Förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Verket yttrade sig om arbetsgruppens promemoria.
- Molntjänster. Verket yttrade sig om uppdateringen av statsförvaltningens riktlinjer.
- Offentliga samfunds skadeståndsansvar. Verket yttrade sig om arbetsgruppens betänkande.
I det sista pressmeddelandet för året (på finska) finns en uppräkning av de pressmeddelanden, blogginlägg och utlåtanden som verket publicerat under 2023.
Fallexempel: Översyn av lagstiftningen om EU:s ramverk för krishantering och insättningsgaranti
Verket för finansiell stabilitet har deltagit aktivt i diskussionerna med andra myndigheter och stött finansministeriet vid förberedelserna för rådets arbetsgruppsmöten. Verket har fört fram sina synpunkter på kommissionens förslag både i internationella arbetsgrupp och i anföranden och blogginlägg. Blogginlägget om hur CMDI-förslaget ställs under luppen i Verket för finansiell stabilitet presenterar verkets ståndpunkter på ett heltäckande sätt. Det blogginlägg om små och medelstora banker som publicerades på hösten ger mer bakgrund och baserar sig på det arbete som utförts inom SRB.
Fotavtryck, dvs. verksamhetens negativa konsekvenser
De mest betydande negativa konsekvenserna av Verket för finansiell stabilitets verksamhet uppkommer av tjänsteresor, lokaler, it-utrustning samt tjänster. Pappersanvändningen är liten och har minskat ytterligare i och med införandet av det elektroniska ärendehanteringssystemet.
Koldioxidavtrycket av de anställdas resor 2023 var beräknat enligt metoden Trust Carbon 31 090 CO2-ekv.kg. Under 2023 gjorde tjänstemän från verket sammanlagt 37 flygresor till internationella möten. Antalet inrikes flygresor var 3, till Bryssel 14, till ett annat nordiskt land 6, till andra delar av Europa 18 och till länder utanför Europa 2. Det totala antalet flygkilometer var cirka 160 430 kilometer, vilket i medeltal gör cirka 5 900 kilometer per anställd. År 2022 flög varje anställd i medeltal cirka 5 400 kilometer. Med tanke på att det året gjordes flygresor i första hand under det andra halvåret sedan pandemin avtagit har ökningen under 2023 varit måttlig.
Under 2023 gavs de anställda möjlighet att använda arbetsreseförmånen Smartum inom kollektivtrafiken. Detta bidrar till att minska de anställdas koldioxidavtryck inom arbetsresetrafiken. De anställda kan också använda Smartum för motionstjänster, och på sätt ökar välbefinnandet och arbetsmotivationen.
Storleken på verkets fotavtryck påverkas också av den utrustning som verket använder, underhållet av maskinhallarna för it-tjänster samt övriga tjänster. Utrustningen som verket använder liksom tjänsterna som hänför sig till datateknik och informationshantering hyrs av Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori.
Verkets lokaler hyrs av Keva. LED-belysningen i lokalerna är energieffektiv och ventilationen, kylningen samt el- och kabelnäten har förnyats så att de helt och hållet uppfyller moderna krav. Till Kevas energisparåtgärder under 2023 hörde bland annat att optimera styrningen av ventilationen och temperaturen. Under 2023 övergick man till att använda 100 % förnybar el i fastigheten. Keva köper endast 100 % förnybar el till sina bostads- och kontorsfastigheter. Över 70 % av den kommer från ett vindkraftverk i Norra Österbotten som färdigställdes 2022. Av fastighetens värmeförbrukning utgjorde den cirkulära värme som kom via Helens produkt Ekovärme Bio 36,8 % år 2023.
Verket använder i mån av möjlighet statens koncernaktörer för sina anskaffningar. De är specialiserade på upphandling, och de har således bättre möjligheter än verket att beakta ansvarighetsfrågor vid upphandlingen. År 2023 kom 12 % av volymen av verkets inköpsfakturor som gällde annat än resor från koncernaktörer. Vid anskaffningar nyttjar verket statsförvaltningens centraliserade ramarrangemang i fråga om de anskaffningar där gemensam upphandling tillämpas. År 2023 var de gemensamma upphandlingarnas andel av verkets samtliga upphandlingar 2,5 %. År 2023 gjordes 71,3 % av de gemensamma upphandlingarna med avtal som fått märkning för ekonomisk hållbarhet, 12,8 % med avtal som fått miljömärkning och 0,9 % med avtal som fått märkning för social hållbarhet. År 2023 var koldioxidavtrycket av verkets andra inköpsfakturor än sådana som hänför sig till resor 919 747 CO2-ekv.kg enligt Hansels beräkningar.
Till sist
Arbetet med ansvarighetsfrågor fortsätter vid Verket för finansiell stabilitet. Verket fortsätter sitt arbete med trovärdigheten i fråga om ramverket för insättningsgaranti och resolution samt beredskapsarrangemangen för dagliga betalningar samt med vidareutvecklingen av dessa. Till exempel kommer man under 2024 att genomföra flera simuleringar vid verket, där man testar verkets krishanteringsberedskap och vidareutveckla sättet att mäta verkets beredskap att agera i en problemsituation. Bägge ger viktig information om hur det är ändamålsenligt att inrikta utvecklingsarbetet i framtiden.
Verket fortsätter också arbetet med att bedöma hur omständigheter i anslutning till klimatförändringarna och den gröna omställningen borde beaktas i kärnfunktionerna, såsom resolutionsplaneringen och fondernas placeringsverksamhet. Dessa teman är också en del av genomförandet av SRM:s nya strategi, och verket kommer att samarbeta med SRB kring dem.