Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2021
Ledningens bekräftelse av rapporten
Verket för finansiell stabilitets ledningsgrupp har förbundit sig till det ansvarighetsarbete som utförs i verket. Den har varit med och valt ansvarighetsmål och bedömt vilka framsteg som har gjorts för att nå målen under 2021.
Verkets överdirektör har godkänt verkets första ansvarsrapport den 26 april 2022.
Ansvarsfullhet i verkets verksamhet
Verket för finansiell stabilitet är en självständig myndighet som inrättades 2015 och som är Finlands nationella resolutions- och insättningsgarantimyndighet.
Läs mer om verkets verksamhet.
Ansvarighet har på flera olika sätt kopplingar till verkets kärnuppgifter. Vi är en ansvarsfull aktör, som främjar finansiell stabilitet och förtroendet för banksektorn och den finansiella marknaden samt främjar den offentliga förvaltningens effektivitet genom att utvärdera och utveckla såväl insättningsgarantisystemets som resolutionsramens funktionsduglighet. Dessutom säkerställer verket att administrativa avgifter används ändamålsenligt för verkets verksamhet med iakttagande av lagar samt lyfter fram utvecklingsobjekt för att utveckla en effektivare offentlig förvaltning som en del av finansministeriets förvaltningsområde.
Ledning och administration av ansvarsfullhet
Under 2021 förberedde Verket för finansiell stabilitet sig för ansvarsrapporteringen genom att identifiera verkets ansvarighetsmål. Två experter från verket och verkets ledningsgrupp deltog i identifieringen av målen.
Från ingången av 2022 har chefsekonomen getts ansvaret för att följa ansvarighetsfrågor och särskilt frågor relaterat till den gröna omställningen samt för att utreda vilka dimensioner som är relevanta ur resolutions- och insättningsgarantimyndighetens synvinkel. Chefsekonomen ansvarar i fortsättningen också för uppföljningen av ansvarighetsmålen och utarbetandet av ansvarsrapporten.
Chefsekonomen rapporterar om det arbete som hänför sig till ansvarighetsmålen under arbetets gång. Chefsekonomen rapporterar också till ledningsgruppen om risker och åtgärdsförslag som identifierats under expertdiskussionerna. Ledningsgruppen beslutar på chefsekonomens förslag om behövliga riktlinjer samt om vad verkets arbete härnäst borde fokusera på.
Chefsekonomen ordnar enligt behov diskussioner med hela personalen i syfte att samla idéer för att utveckla ansvarighetsarbetet och utvärdera resultaten av arbetet.
Verkets värderingar har identifierats och fastställts tillsammans med alla anställda. Ansvarsfullhet är en del av verkets värderingar. Var och en i verket kan främja ansvarsfullhet i sin egen verksamhet, i samarbete med andra myndigheter och med de institut som hör till verkets ansvarsområde. Verkets anställdas engagemang i värderingarna mäts årligen med en arbetstillfredsställelsebarometer.
Verkets anställda iakttar verkets etiska anvisningar i sitt arbete. Syftet med anvisningarna är att säkerställa att verkets anställdas är oberoende och opartiska och att verksamheten är etiskt högklassig. Överdirektören samt överdirektörens ställföreträdare är dessutom bundna av de etiska reglerna för medlemmarna i SRB:s plenarsession.
Utformningssätt för rapporten
Våren 2021 valde Verket för finansiell stabilitet de av FN:s mål för hållbar utveckling som är relevanta ur resolutions- och insättningsgarantimyndighetens synvinkel. Förslaget till ansvarighetsmål för verket presenterades för verkets ledningsgrupp och de godkändes den 10 maj 2021. De identifierade målen rapporterades till Statskontoret den 13 maj 2021.
Vintern 2022 har chefsekonomen och de experter som deltagit i arbetet fastställt de indikatorer som ska användas vid uppföljningen och identifierat de framsteg som gjorts under 2021 för att uppnå de valda ansvarighetsmålen. Dessutom har de beskrivningar av verkets roll och gärningar som ingick i den blankett för identifiering av väsentliga mål för hållbar utveckling som fylldes i våren 2021 preciserats och inkluderats i de målspecifika beskrivningarna nedan. Utkastet till ansvarsrapport utarbetades utifrån detta arbete och presenterades för ledningsgruppen i april 2022.
Även under kommande år granskas uppnåendet av målen i början av året och verkets ansvarighetsrapport utarbetades så att den är färdig senast i april. Samtidigt granskar man också om det finns behov av att precisera de valda målen eller delmålen samt de indikatorer som används.
Ansvarighetsmål
Verket för finansiell stabilitet har identifierat fyra mål i FN:s målprogram för hållbar utveckling Agenda 2030 som är väsentliga för verkets verksamhet:
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 1.5: Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.
Syftet med insättningsgarantin är att skydda insättarnas insättningar mot ekonomiska chocker som drabbar bankerna. Ett mål för resolution är att säkra insättarnas tillgångar samt kundmedel som är i institutens besittning. I egenskap av insättningsgaranti- och resolutionsmyndighet tryggar verket jämlik tillgång för alla till sina insättningar under ekonomiska chocker.
Verket underhåller och främjar ett trovärdigt insättningsgarantisystem och en trovärdig resolutionsmekanism för att säkerställa att insättarna alltid är trygga. Genom sin verksamhet säkerställer verket särskilt att insättarna i samband med institutets konkurs får sina insättningar upp till 100 000 euro, vilket minskar mindre bemedlades utsatthet för ekonomiska störningar och katastrofer.
Mätning av framsteg
Av de indikatorer som nämns i indikatorramen i målprogrammet för hållbar utveckling Agenda 2030 är indikator 2 mest ändamålsenlig för det delmål som verket valt: Direkt ekonomisk förlust till följd av katastrofer i förhållande till BNP, dock så att ”katastrof” är begränsad till en störning som hänför eller sträcker sig till det finansiella systemet. De institut som omfattas av verkets direkta befogenheter är finländska och således riktar sig de direkta konsekvenserna av verkets verksamhet framför allt mot Finlands BNP.
Under uppföljningstiden har det inte förekommit någon situation där insättningsgarantiersättningar utbetalats eller någon resolution av kreditinstitut i Finland, och sålunda är det inte möjligt att bestämma den valda indikatorns värde.etraktas som bevis på att arbetet har varit verkningsfullt.
Det är bra att lägga märke till att insättningsgaranti- och resolutionsmekanismernas syfte också är att förebygga uppkomsten av kriser, så det faktum att insättarnas tilltro till systemet är fortsatt stabil och att risken för insättningsflykt har förblivit mycket liten kan betraktas som bevis på att arbetet har varit verkningsfullt.
Exempelfall: SCV-testning
Genom insättningsgarantin minskar Verket för finansiell stabilitet fattigas och sårbaras utsatthet för ekonomiska störningar och katastrofer. För att utbetalningarna av insättningsgarantiersättning ska lyckas är det kritiskt att inlåningsbankerna kan rapportera beloppet av varje insättares ersättningsdugliga insättningar till verket. Dessa uppgifter rapporteras till verket med en SCV-fil (Single Customer View; kundspecifik vy). Genom årliga tester försöker verket säkerställa att alla inlåningsbanker i Finland kan upprätta och skicka in en SCV-fil av vilken alla insättares kontouppgifter framgår.
År 2021 utvecklade inlåningsbankerna sin SCV-rapporteringsförmåga för att rätta till de brister som iakttagits under föregående SCV-testomgång. Även SCV-testningsramen utvecklades under 2021. Verket utvecklade responsen till inlåningsbankerna på testerna. En uppsättning mätare skapades för att mäta hur inlåningsbankerna klarat sig i testen. Med hjälp av fungerande respons kan inlåningsbanken lätt identifiera om den fortfarande har något att utveckla i sin SCV-rapporteringen, så att verket i en eventuell ersättningssituation effektivt får tillgång till de uppgifter som behövs för utbetalning av insättningsgarantiersättningar.
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 8.10: Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla.
Målet för verkets verksamhet är att främja insättningsgarantisystemets och resolutionsmekanismens trovärdighet och på så vis stärka finansmarknadens stabilitet. Genom verkets försorg förbättras institutens egen beredskap och förmåga att klara av ekonomiska svårigheter. Verket utarbetar regelbundet en resolutionsplan för de institut som omfattas av verkets befogenheter och fastställer för dem ett minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Dessutom förbättrar verket fortlöpande sin egen beredskap genom att utveckla sina rutiner och verktyg för den eventualiteten att något institut skulle drabbas av allvarliga problem.
Mätning av framsteg
I samband med resolution måste den grundläggande bankverksamheten och andra kritiska funktioner fortsätta. I en situation där insättningsgarantiersättningar betalas ut ska kunderna i regel ha tillgång till insättningarna inom sju arbetsdagar. Verket kan på så vis främja att kunderna har störningsfri tillgång till banktjänster, och således är det mer ändamålsenligt att följa längden på och omfattningen av en eventuell störning i samband med en eventuell problemsituation i stället för att använda indikatorramens indikatorer som baserar sig på antalet bankkontor och tillgången till banktjänster.
I Finland har det inte förekommit något fall av resolution eller någon situation där insättningsgarantiersättningar betalats ut under uppföljningsperioden och således är det inte möjligt att bestämma värdet på de valda indikatorerna.
På samma sätt som i fråga om det föregående målet måste man emellertid komma ihåg att redan insättningsgaranti- och resolutionsmekanismens existens och trovärdighet ger finansiell stabilitet, så det faktum att det inte förekommit några störningar på finansmarknaden under uppföljningstiden kan betraktas som ett bevis på arbetets verkningsfullhet.
Exempelfall: projekt för utvecklande av krishanteringsförmågan
Vid verket för finansiell stabilitet inleddes ett internt projekt för utvecklande av krishanteringsförmågan 2020. Projektet har främjat de praktiska förberedelserna för verkets kristida ledning samt ökat hela verkets förståelse för de processer som måste genomföras i samband med resolution. Verkets projekt för utvecklande av krishanteringsförmågan satte fart på kompetensutvecklingen, som också stödjer resolutionsplaneringsarbetet och verkets omfattande kontroll över detaljer i anslutning till institutens egen krishanteringsförmåga.
Under 2021 framskred projektet till och med bättre än vad man hoppats. En betydande del av funktionerna i en resolutionssituation har beskrivits och de verktyg och dokumentunderlag som ska användas i funktionerna har utvecklats så att de är färdiga att användas. För att stödja experternas arbete togs verkets interna virtuella krisarbetsrum i bruk. Ledningen av krishanteringssituationer och uppföljningen av processerna i krishanteringssituationer fastställdes. På våren kunde projektet dessutom kombineras med ett utvecklingsprojekt som genomförts i myndighetssamarbete, som bidrar till att förbättra den gemensamma krishanteringsförmågan och den gemensamma förståelsen för de fortsatta utvecklingsbehoven hos de inhemska myndigheterna för finansiell stabilitet.
Identifiering av målet och delmålen
Verket har bäst förutsättningar att främja delmål 10.5 Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar.
Till de lagstadgade uppgifterna för Verket för finansiell stabilitet hör att göra framställningar och ta initiativ som gäller utveckling av bestämmelser och föreskrifter om krishantering inom finanssektorn. Verket bidrar aktivt till att utveckla både den nationella lagstiftningen och lagstiftningen på EU-nivå om sakfrågor som gäller banksektorn så att syftet med regleringsramen är att stärka finanssektorns stabilitet.
Mätning av framsteg
De indikatorer på ekonomisk stabilitet som nämns i indikatorramen påverkas av synnerligen många faktorer, och verkets möjligheter att påverka dem är begränsade. Sålunda anser verket att det är mer ändamålsenligt att följa en indikator som härletts från delmålet. Som indikator har således valts ”lagförslag i vilkas beredning verket har deltagit aktivt”.
Verket har under 2021 deltagit i lagstiftningsarbete som följer:
• Översyn av EU:s ramverk för krishantering och insättningsgaranti (Crisis Management and Deposit Insurance, CMDI). Under 2021 utarbetade verket sitt svar på kommissionens konsultation och deltog indirekt i konsultationen genom att bidra till bland annat Europeiska bankmyndighetens (European Banking Authority, EBA) arbete och i svaret på konsultationen från det europeiska forumet för insättningsgarantigivare (European Forum of Deposit Insurers, EFDI). Verket deltog också i riksdagens ekonomiutskotts samråd och yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet. Dessutom har verket ökat medvetenheten om regleringsprojektet genom till exempel ett blogginlägg (på finska).
• Regleringsprojekt i anslutning till slutförandet av bankunionen. Verket har deltagit i riksdagens utskottssamråd och gett utlåtanden i anslutning till det gemensamma beredskapsarrangemanget till den gemensamma resolutionsfonden (Single Resolution Fund, SRF) och i anslutning till åtgärder för att minska de oreglerade lånen i EU.
• Kommissionens förslag om ändring av bankernas kapitaltäckningsreglering (Basel 3-projektet). Verket deltog i finansministeriets inofficiella arbetsgrupp som behandlade förslaget, i riksdagens ekonomiutskotts och stora utskotts samråd samt yttrade sig om saken i samband med statsrådets skrivelse.
• Reform av lagen om hypoteksbanker. Verket deltog i finansministeriets inofficiella arbetsgrupp som beredde propositionen och lämnade sitt utlåtande till riksdagens ekonomiutskott.
• Återhämtnings- och resolutionsram för försäkringsföretag och återförsäkringsföretag. Verket deltog i riksdagens ekonomiutskotts samråd och yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet.
• Positivt kreditregister. Verket deltog också under 2021 aktivt i den underarbetsgrupp som finansministeriet inrättade i mars 2020 för att bereda inrättandet av ett positivt kreditregister.
Exempelfall: översyn av ramverket för resolution och insättningsgaranti
Verket för finansiell stabilitet har deltagit aktivt i diskussionerna och förmedlat sina åsikter till finansministeriet samt genom kommissionens öppna konsultationer om hur ramverket för resolution och insättningsgaranti borde utvecklas. Verket har bland annat påpekat fördelarna med att verket ansvarar för både insättningsgaranti och resolution. I oktober 2021 behandlade överdirektören detta i ett blogginlägg för SRB (på engelska), och gav på detta sätt synlighet åt verkets ståndpunkt i hela Europa.
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar genom sin egen upphandling.
Verket beaktar ansvarighetsmålen i sin egen upphandling och strävar efter att påverka de externa konsekvenserna av verkets egna anskaffningar till exempel genom verkets interna upphandlings- och reseanvisningar.
Verkningsfullheten förverkligas i huvudsak genom de åtgärder som vidtas av statens koncernaktörer, eftersom verket i mycket stor utsträckning nyttjar deras tjänster. I fråga om anskaffningar nyttjar verket statsförvaltningens centraliserade ramarrangemang i fråga om de anskaffningar där gemensam upphandling tillämpas. Verkets resurser är små, så även vid andra anskaffningar än gemensam upphandling används ofta samarbetspartner. Samarbetspartnerna är specialiserade på upphandling, så möjligheterna att beakta ansvarighetsfrågor vid upphandlingen ökar jämfört med om verket inte skulle anlita utomstående partner.
Vid upphandling iakttar verket statens upphandlingsstrategi och lagstiftningen om upphandling. I verkets upphandling beaktas kampen mot den grå ekonomin bland annat med hjälp av straffregisterkontroller.
Mätning av framsteg
I stället för den indikator som nämns i indikatorramen har verket beslutat att följa två mer praktiskt inriktade indikatorer;
• i vilken mån ansvarighetsmärken har tilldelats avtal som ingåtts via Hansel Ab, och
• kolfotavtrycket av verkets anskaffningar.
Verkningsfullheten bestäms i koncernaktörernas avtal genom de mål för verkningsfullhet som definierats för avtalens livscykel. I de avtal om gemensam upphandling som verket använder har alla avtal Hansels märke för ekonomiskt ansvar, 51,46 % av avtalen har tilldelats miljömärket, avtalen om företagshälsovård och resebyråtjänster har märket för socialt ansvar.
Kolfotavtrycket av verkets anskaffningar 2021 var enligt Hansels beräkningar 0,2 miljoner CO2-ekv.kg.
Exempelfall: tjänsteresor
Före covid-19 pandemin reste experter från Verket för finansiell stabilitet ofta till SRB:s, EBA:s, EFDI:s och den internationella insättningsgarantiorganisationens (International Association of Deposit Insurers, IADI) möten, eftersom det sällan fanns möjlighet att delta i mötena på distans. Pandemin förändrade situationen fullständigt. Mötesarrangörerna uppdaterade sin utrustning och sina system för att möjliggöra deltagande på distans. Distansmötena blev snabbt avsevärt mycket smidigare. År 2021 var det redan vardag för verkets experter att delta i internationella sammankomster på distans.
I fråga om tjänsteresor iakttar verket statens resereglemente och statens resestrategi. Verkets ledning har bekantat sig med och kommenterat förslaget till ny resestrategi i mars 2021. Den nya resestrategin innebär att nya kommunikationsformer ska utnyttjas och behovet av resor övervägas noggrannare än förr. I strategin konstateras bland annat att hos staten minskas antalet resor särskilt genom att utnyttja distansförbindelser, ökas miljöansvaret bland annat genom att minska flygresorna samt bedöms de totala resekostnaderna så att utsläppseffekterna räknas som en del av dem. Verket konstaterade att strategins mål och linjer är tydliga och lätta att godkänna. Alla anställda har informerats om den nya resestrategin.
Verket har en reseanvisning och den började uppdateras 2021 för att den goda praxis med distansdeltagande som vi lärt oss under pandemin också ska fortsätta när tjänsteresor på nytt blir aktuella och för att principerna enligt den nya resestrategin ska implementeras effektivt i verkets verksamhet. I fortsättningen deltar verkets tjänstemän på distans i möten som internationella samarbetsparter ordnar när arrangören möjliggör detta, och mötets karaktär inte förutsätter fysisk närvaro. Man kan redan se att internationella sammankomster som ordnas av verkets intressentgrupper endast efter noggrant övervägande ordnas fysiskt och distansmöten kommer att vara huvudregel.
Fotavtryck, det vill säga verksamhetens negativa inverkan på verksamhetsmiljön
De mest betydande negativa konsekvenserna av Verket för finansiell stabilitets verksamhet uppkommer av tjänsteresor, lokaler samt utrustning och tjänster. Kolfotavtrycket av verkets upphandling 2021 var enligt Hansels beräkningar 0,2 miljoner CO2-ekv.kg.
Minimeringen av tjänsteresorna under pandemin krympte verkets kolfotavtryck avsevärt. Verket arbetade på distans nästan hela 2021. Också detta minskade verkets fotavtryck, eftersom de anställda inte förflyttade sig till kontoret. Verket kommer att gynna deltagande på distans i internationella sammankomster och verket möjliggör distansarbete flera dagar i veckan för att förhindra att fotavtrycket återgår till den nivå som rådde före pandemin. Verket har också infört möjlighet att använda motions- och kulturförmånen som betalningsmedel i kollektivtrafiken.
I och med pandemin har användningen av papper på kontoret minskat ytterligare. Användningen av papper minskar ytterligare när verket inför ett elektroniskt ärendehanteringssystem och elektronisk arkivering under 2022.
Storleken på verkets fotavtryck påverkas också av lokalerna och den utrustning som verket använder, underhållet av maskinsalarna för IT-tjänster och övriga tjänster. Den utrustning som verket använder liksom de tjänster som hänför sig till datateknik och informationshantering hyrs av Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Verkets lokaler hyrs av Senatfastigheter. Ledbelysningen i lokalerna är energieffektiv och ventilation, nedkylning, el- och kabelnäten har förnyats så att de helt och hållet uppfyller moderna krav.
Slutligen
Verket för finansiell stabilitets arbete med ansvarighetsfrågor fortsätter. Verket fortsätter sitt arbete med trovärdigheten för ramverket för insättningsgaranti och resolution och fortsatt utveckling av ramverket. Andra identifierade åtgärder 2022 är att uppdatera de delar av arbetstidsbeslutet som gäller distansarbete, att uppdatera verkets reseanvisning och att övergå till det elektroniska ärendehanteringssystemet.