Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2022

Ledningens bekräftelse av rapporten

Verket för finansiell stabilitets ledningsgrupp har förbundit sig till det ansvarsarbete som utförs i verket. Ledningsgruppen har varit med och valt ut ansvarighetsmål och preciserat dessa under arbetets gång samt varit med och bedömt vilka framsteg som har gjorts för att nå målen sedan 2021.

Ledningsgruppen har varit med och utarbetat verkets ansvarsrapport för 2022 särskilt genom att välja ut fallexempel som ger en bra bild av det mångsidiga utvecklingsarbete som utförts under 2022.

Verkets överdirektör har godkänt verkets andra ansvarsrapport den 14 februari 2023.

Läs verkets ansvaringsrapport för 2022 (pdf)
Läs verkets första ansvarsrapport från 2021 (pdf)

Ansvarsfullhet i verkets verksamhet

Verket för finansiell stabilitet är en självständig myndighet som inrättades 2015 och som är Finlands nationella resolutions- och insättningsgarantimyndighet. Sommaren 2022 föreskrevs en ny uppgift för verket, nämligen att förvalta ett nationellt kontosystem inom försörjningsberedskapen.

Läs mer om verkets verksamhet

Ansvarsfullhet anknyter till verkets kärnuppgifter på flera olika sätt. Verket är en ansvarsfull aktör som främjar finansiell stabilitet på finansmarknaden och förtroendet för banksektorn och finansmarknaden genom att förbättra institutens och myndigheternas krishanteringsberedskap samt genom att utvärdera och utveckla funktionaliteten i insättningsgarantisystemet, resolutionsramverket och reservarrangemangen för dagliga betalningar. Krishanteringsberedskap samt fungerande och ändamålsenlig reglering är förutsättningar för att konsekvenserna av bankkriser och kostnaderna för samhället ska bli så små som möjligt. Dessutom säkerställer verket att de administrativa avgifter som samlas in från instituten används på ett ändamålsenligt sätt för verkets verksamhet med iakttagande av lagar samt lyfter fram utvecklingsobjekt för att utveckla en effektivare offentlig förvaltning som en del av finansministeriets förvaltningsområde.

Ansvarsfullhet är en del av verkets värderingar. Var och en på verket kan främja ansvarsfullhet i sin egen verksamhet samt i samarbetet med andra myndigheter och instituten som hör till verkets verksamhetsområde. Till vilken grad värderingarna engagerar verkets anställda mäts årligen med en barometer för arbetstillfredsställelse.

Verkets anställda iakttar verkets etiska anvisningar i allt sitt arbete. Syftet med anvisningarna är att säkerställa att verkets anställda är oberoende och opartiska och att verksamheten håller hög etisk kvalitet. Överdirektören samt överdirektörens ställföreträdare är dessutom bundna av de etiska reglerna för medlemmarna i resolutionsmyndighetens (Single Resolution Board, SRB) plenarsession.

Ledning och administration av ansvarsfullhet

Arbetet med ansvarsfullhet inleddes under 2021 i Verket för finansiell stabilitet genom de av Förenta nationernas (FN) mål för hållbar utveckling som är relevanta ur resolutions- och insättningsgarantimyndighetens synvinkel identifierades. Två experter från verket samt verkets ledningsgrupp deltog i identifieringen av målen.

Från och med ingången av 2022 har chefsekonomen getts ansvaret för att följa ansvarighetsfrågor och särskilt frågor relaterade till den gröna omställningen samt för att utreda vilka dimensioner inom den gröna omställningen som är relevanta ur resolutions- och insättningsgarantimyndighetens synvinkel. Den nya lagstadgade uppgift som föreskrevs för verket sommaren 2022 har också beaktats vid uppföljnings- och utredningsarbetet.

I fortsättningen ansvarar chefsekonomen också för uppföljningen av ansvarighetsmålen och utarbetandet av ansvarsrapporten. Som stöd för arbetet ordnar chefsekonomen diskussionsmöten med hela personalen i syfte att samla idéer för att utveckla ansvarighetsarbetet och utvärdera resultaten av arbetet. Chefsekonomen rapporterar under arbetets gång till ledningsgruppen om arbetet som hänför sig till ansvarighetsmålen. Chefsekonomen rapporterar särskilt om identifierade risker som eventuellt begränsar uppnåendet av ansvarighetsmålen eller i alltför hög grad ökar verkets fotavtryck, samt om åtgärdsförslag som reducerar riskerna. Ledningsgruppen beslutar på chefsekonomens förslag om behövliga riktlinjer samt om hur ansvarighetsarbetet eventuellt borde synas i verkets verksamhetsplanering.

Utformningssätt för rapporten

I januari 2023 valde Verket för finansiell stabilitet i samarbete med ledningsgruppen ut de fallexempel som bäst beskriver de framsteg som gjorts under 2022 för att nå de valda ansvarighetsmålen. Beskrivningarna av de valda målen, delmålen och indikatorerna har preciserats så att verkets nya uppgift beaktas, men det ansågs inte nödvändigt att annars ändra dem. Utkastet till ansvarsrapport utarbetades på grundval av detta arbete och presenterades för verkets anställda i början av februari 2023. Utifrån de inkomna kommentarerna slutförde chefsekonomen ansvarsrapporten i medlet av februari 2023, då den också lades fram för ledningsgruppen för att godkännas av överdirektören.

Även under de kommande åren kommer uppnåendet av målen att granskas i början av året och verkets ansvarsrapport utarbetas så att den blir färdig i februari. Samtidigt granskar man också om det finns behov av att precisera de valda målen eller delmålen samt de indikatorer som används.

Ansvarighetsmål

Verket för finansiell stabilitet har i FN:s målprogram för hållbar utveckling Agenda 2030 identifierat fyra mål som är väsentliga för verkets verksamhet och som verket kan påverka positivt, alltså lämna sitt handavtryck på:

  • Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt (mål 1)
  • Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8)
  • Minskad ojämlikhet (mål 10)
  • Hållbar konsumtion (mål 12)
     

FN:s mål för hållbar utveckling (Agenda 2030 målprogrammet)

Verkets verksamhet ger också upphov till ett fotavtryck, det vill säga konsekvenser som är negativa för hållbar utveckling.

Fotavtryck, det vill säga verksamhetens negativa inverkan på verksamhetsmiljön

De mest betydande negativa konsekvenserna av Verket för finansiell stabilitets verksamhet uppkommer av tjänsteresor, lokaler, utrustning och tjänster samt användning av papper.

När Covid-19-pandemin avtog blev det igen möjligt att fysiskt närvara vid SRB:s, EBA:s, EFDI:s och den internationella insättningsgarantiorganisationens (International Association of Deposit Insurers, IADI) möten. Statens resestrategi och verkets reseanvisning som uppdaterades under 2022 uppmuntrar dock verkets anställda att utnyttja nya kontaktformer och överväga resebehovet noggrannare än tidigare. Under 2022 gjorde tjänstemän från verket sammanlagt 21 flygresor till internationella möten. Antalet anslutningsflygresor inrikes var 2, flygresor till Bryssel 10, till ett annat nordiskt land 6, till andra delar av Europa 24 och till länder utanför Europa 2. Det totala antalet flygkilometer var cirka 115 000, vilket i medeltal gör cirka 5 400 kilometer per anställd. Flygresorna gjordes närmast under andra halvåret.

I mars 2022 övergick verket till en ny hybridarbetsmodell, när arbetstidsbeslutet uppdaterades i fråga om distansarbete. Det här ger möjlighet till distansarbete flera dagar i veckan. Verkets fotavtryck minskar när de anställda inte kommer till kontoret varje dag. Möjligheten att använda motions- och kulturförmånen som betalningsmedel i kollektivtrafiken fortsatte under 2022.

Storleken på verkets fotavtryck påverkas också av den utrustning som verket använder, underhållet av maskinhallarna för IT-tjänster samt övriga tjänster. Utrustningen som verket använder liksom tjänsterna som hänför sig till datateknik och informationshantering hyrs av Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori.

Verkets lokaler hyrs av Keva. LED-belysningen i lokalerna är energieffektiv och ventilationen, kylningen samt el- och kabelnäten har förnyats så att de helt och hållet uppfyller moderna krav. Till Kevas energisparåtgärder under 2022 hör bland annat att optimera styrningen av ventilationen och temperaturen för att undvika elförbrukningstoppar, märkbart minska värmeförlusterna och även lindra obehaget av kruttorr kall luft vid sträng kyla, då elens tillräcklighet kommer att vara det största problemet. Det kommer också att göras behövliga, genomtänkta ändringar i belysningsnivåerna och innetemperaturinställningarna.

I september 2022 tog verket i bruk sitt första elektroniska ärendehanteringssystem. Det är fråga om en tjänst som tillhandahålls av Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Verkets arkiv skapas inte längre på papper, vilket påtagligt har minskat användningen av papper och likaså behovet av att skaffa förnödenheter för förvaring av pappersmaterial. Fotavtrycket minskas också av att den tid- och platsoberoende signeringsfunktionen i ärendehanteringssystemet inte kräver att verkets anställda kommer till kontoret för att underteckna handlingar. Det introduktions- och utbildningsmaterial som utarbetats för de enskilda verken som stöd för införandet av systemet är skapat i digital form på statsförvaltningens gemensamma lärplattform. Modellen medförde inga extra underhålls- eller utbildningskostnader för verket, det går att ta del av introduktionerna och materialet på distans, och att bearbeta materialet är kostnadseffektivt också efter införandefasen.

Under året deltog en företrädare för verket i ett webbinarium där man under ledning av WWF och Keva gick igenom hur miljöansvaret på en arbetsplats kan utvecklas och ledas.

Till sist

Arbetet med ansvarighetsfrågor fortsätter vid Verket för finansiell stabilitet. Verket fortsätter sitt arbete med trovärdigheten av ramverket för insättningsgaranti och resolution och hos beredskapsarrangemangen för dagliga betalningar samt med vidareutvecklingen av dessa. Till exempel kommer man under 2023 att främja processinriktat arbete. Det finns också skäl att bedöma om och på vilket sätt man i verkets ansvarighetsarbete borde beakta bankernas arbete i rollen som främjare av den gröna omställningen. Inledandet av aktiv placering av Stabilitetsfondens medel för likaså med sig nya aspekter på verkets arbete med ansvarsfullhet. Övergången till ett elektroniskt ärendehanteringssystem fortsätter, vilket innebär att användningen av papper minskar ytterligare. På verket har man också för avsikt att bekanta sig med Green office-miljösystemet och bedöma om det är ändamålsenligt att börja tillämpa det.