Verket för finansiell stabilitets ansvarsrapport 2022
Ledningens bekräftelse av rapporten
Verket för finansiell stabilitets ledningsgrupp har förbundit sig till det ansvarsarbete som utförs i verket. Ledningsgruppen har varit med och valt ut ansvarighetsmål och preciserat dessa under arbetets gång samt varit med och bedömt vilka framsteg som har gjorts för att nå målen sedan 2021.
Ledningsgruppen har varit med och utarbetat verkets ansvarsrapport för 2022 särskilt genom att välja ut fallexempel som ger en bra bild av det mångsidiga utvecklingsarbete som utförts under 2022.
Verkets överdirektör har godkänt verkets andra ansvarsrapport den 14 februari 2023.
Läs verkets ansvaringsrapport för 2022 (pdf)
Läs verkets första ansvarsrapport från 2021 (pdf)
Ansvarsfullhet i verkets verksamhet
Verket för finansiell stabilitet är en självständig myndighet som inrättades 2015 och som är Finlands nationella resolutions- och insättningsgarantimyndighet. Sommaren 2022 föreskrevs en ny uppgift för verket, nämligen att förvalta ett nationellt kontosystem inom försörjningsberedskapen.
Ansvarsfullhet anknyter till verkets kärnuppgifter på flera olika sätt. Verket är en ansvarsfull aktör som främjar finansiell stabilitet på finansmarknaden och förtroendet för banksektorn och finansmarknaden genom att förbättra institutens och myndigheternas krishanteringsberedskap samt genom att utvärdera och utveckla funktionaliteten i insättningsgarantisystemet, resolutionsramverket och reservarrangemangen för dagliga betalningar. Krishanteringsberedskap samt fungerande och ändamålsenlig reglering är förutsättningar för att konsekvenserna av bankkriser och kostnaderna för samhället ska bli så små som möjligt. Dessutom säkerställer verket att de administrativa avgifter som samlas in från instituten används på ett ändamålsenligt sätt för verkets verksamhet med iakttagande av lagar samt lyfter fram utvecklingsobjekt för att utveckla en effektivare offentlig förvaltning som en del av finansministeriets förvaltningsområde.
Ansvarsfullhet är en del av verkets värderingar. Var och en på verket kan främja ansvarsfullhet i sin egen verksamhet samt i samarbetet med andra myndigheter och instituten som hör till verkets verksamhetsområde. Till vilken grad värderingarna engagerar verkets anställda mäts årligen med en barometer för arbetstillfredsställelse.
Verkets anställda iakttar verkets etiska anvisningar i allt sitt arbete. Syftet med anvisningarna är att säkerställa att verkets anställda är oberoende och opartiska och att verksamheten håller hög etisk kvalitet. Överdirektören samt överdirektörens ställföreträdare är dessutom bundna av de etiska reglerna för medlemmarna i resolutionsmyndighetens (SRB) plenarsession.
Ledning och administration av ansvarsfullhet
Arbetet med ansvarsfullhet inleddes under 2021 i Verket för finansiell stabilitet genom de av FN:s mål för hållbar utveckling som är relevanta ur resolutions- och insättningsgarantimyndighetens synvinkel identifierades. Två experter från verket samt verkets ledningsgrupp deltog i identifieringen av målen.
Från och med ingången av 2022 har chefsekonomen getts ansvaret för att följa ansvarighetsfrågor och särskilt frågor relaterade till den gröna omställningen samt för att utreda vilka dimensioner inom den gröna omställningen som är relevanta ur resolutions- och insättningsgarantimyndighetens synvinkel. Den nya lagstadgade uppgift som föreskrevs för verket sommaren 2022 har också beaktats vid uppföljnings- och utredningsarbetet.
I fortsättningen ansvarar chefsekonomen också för uppföljningen av ansvarighetsmålen och utarbetandet av ansvarsrapporten. Som stöd för arbetet ordnar chefsekonomen diskussionsmöten med hela personalen i syfte att samla idéer för att utveckla ansvarighetsarbetet och utvärdera resultaten av arbetet. Chefsekonomen rapporterar under arbetets gång till ledningsgruppen om arbetet som hänför sig till ansvarighetsmålen. Chefsekonomen rapporterar särskilt om identifierade risker som eventuellt begränsar uppnåendet av ansvarighetsmålen eller i alltför hög grad ökar verkets fotavtryck, samt om åtgärdsförslag som reducerar riskerna. Ledningsgruppen beslutar på chefsekonomens förslag om behövliga riktlinjer samt om hur ansvarighetsarbetet eventuellt borde synas i verkets verksamhetsplanering.
Utformningssätt för rapporten
I januari 2023 valde Verket för finansiell stabilitet i samarbete med ledningsgruppen ut de fallexempel som bäst beskriver de framsteg som gjorts under 2022 för att nå de valda ansvarighetsmålen. Beskrivningarna av de valda målen, delmålen och indikatorerna har preciserats så att verkets nya uppgift beaktas, men det ansågs inte nödvändigt att annars ändra dem. Utkastet till ansvarsrapport utarbetades på grundval av detta arbete och presenterades för verkets anställda i början av februari 2023. Utifrån de inkomna kommentarerna slutförde chefsekonomen ansvarsrapporten i medlet av februari 2023, då den också lades fram för ledningsgruppen för att godkännas av överdirektören.
Även under de kommande åren kommer uppnåendet av målen att granskas i början av året och verkets ansvarsrapport utarbetas så att den blir färdig i februari. Samtidigt granskar man också om det finns behov av att precisera de valda målen eller delmålen samt de indikatorer som används.
Ansvarighetsmål
Verket för finansiell stabilitet har i FN:s målprogram för hållbar utveckling Agenda 2030 identifierat fyra mål som är väsentliga för verkets verksamhet och som verket kan påverka positivt, alltså lämna sitt handavtryck på:
- Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt (mål 1)
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8)
- Minskad ojämlikhet (mål 10)
- Hållbar konsumtion (mål 12)
FN:s mål för hållbar utveckling (Agenda 2030 målprogrammet)
Verkets verksamhet ger också upphov till ett fotavtryck, det vill säga konsekvenser som är negativa för hållbar utveckling.
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 1.5: Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.
Verket upprätthåller och främjar ett trovärdigt insättningsgarantisystem och ett resolutionsramverk för att säkerställa att alla insättare har jämlik tillgång till sina insättningar under tider av ekonomisk chock. Ett av resolutionssyftena är att trygga insättares medel samt kundmedel som innehas av instituten. I samband med en konkurs säkerställer verket genom sin verksamhet att insättarna får sina insättningar upp till 100 000 euro.
Under 2022 förändrades Finlands säkerhetspolitiska läge märkbart, vilket skapade ett behov av ett nytt slags beredskap för att trygga försörjningsberedskapen inom finansbranschen under alla förhållanden. Sommaren 2022 föreskrevs en ny uppgift för verket i anslutning till tryggande av försörjningsberedskapen för dagliga betalningar vid allvarliga störningssituationer i samhället och vid undantagsförhållanden. Kontosystemet inom försörjningsberedskapen garanterar centrala tjänster inom dagliga betalningar i situationer då de normala betalningssystemen inte är tillgängliga. För människor i utsatta situationer minskar verket också via den här nya uppgiften utsattheten och sårbarheten för störningar och katastrofer.
Mätning av framsteg
Av de indikatorer som nämns i indikatorramen i målprogrammet för hållbar utveckling Agenda 2030 är indikator 2 mest ändamålsenlig för det delmål som verket valt: Direkt ekonomisk förlust till följd av katastrofer i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP), dock så att ”katastrof” är begränsad till en störning som hänför eller sträcker sig till det finansiella systemet. De institut som omfattas av verkets direkta befogenheter är finländska och således riktar sig de direkta konsekvenserna av verkets verksamhet framför allt mot Finlands BNP.
Under uppföljningsperioden har det i Finland inte förekommit något resolutionsfall eller någon situation där insättningsgarantiersättningar utbetalats och inte heller någon allvarlig störningssituation eller undantagsförhållanden som krävt att systemet för försörjningsberedskap inom dagliga betalningar tas i bruk. Sålunda är det inte möjligt att bestämma den valda indikatorns värde.
Det är bra att lägga märke till att insättningsgaranti- och resolutionsmekanismernas syfte också är att förebygga uppkomsten av kriser, så det faktum att insättarnas tilltro till systemet är fortsatt stabil och att risken för insättningsflykt har förblivit mycket liten kan betraktas som bevis på att arbetet har varit verkningsfullt.
Exempelfall: Axlandet av den nya uppgiften
För människor i utsatta situationer minskar verket utsattheten och sårbarheten för störningar och katastrofer också via den nya uppgiften som hänför sig till kontosystemet inom försörjningsberedskapen.
Det nya kontosystemet inom försörjningsberedskapen som verket inrättat och förvaltar består av en kontotjänst inom försörjningsberedskapen och en kortbetalningstjänst inom försörjningsberedskapen. Kunder hos en icke-funktionsduglig bank garanteras möjlighet att använda vissa kritiska konto- och betaltjänster. Tjänster som tryggas är kontroll av kontotransaktioner, gireringar och mottagning av betalningar, begränsade kontanttjänster, kortbetalningar med betalterminaler (debitkort) och automatuttag med debitkort. Kundrelationen till den ursprungliga banken förblir oförändrad, eftersom kontosystemet inom försörjningsberedskapen erbjuder centrala tjänster inom daglig betalning på den icke-funktionsdugliga bankens vägnar.
Med anledning av den nya uppgiften genomförde man i augusti 2022 i snabb takt en omorganisering på verket och inledde nödvändiga nyrekryteringar. På verket övergick man till en modell med tre enheter, där ärenden som hänför sig till kontosystemet inom försörjningsberedskapen sköts av samma enhet som sköter insättningsgarantiärenden för att nå synergifördelar, medan administrativa ärenden sköts av en särskild enhet tillsammans med ärenden som hänför sig till administrationen av Stabilitetsfonden. Axlandet av den nya uppgiften var ett bra exempel på verkets krishanteringsförmåga och resiliens.
Kostnaderna för förvaltningen av systemet täcks på samma sätt som Verket för finansiell stabilitets övriga omkostnader genom förvaltningsavgifter som tas ut av instituten. Om kontosystemet inom försörjningsberedskapen skulle tas i bruk svarar varje bank som använder kontosystemet inom försörjningsberedskapen för egen del för de kostnader som användningen av systemet medför. Användningen av reservsystemet för dagliga betalningar är kostnadsfri för bankens kunder, om inte kunden själv ger upphov till kostnader som han eller hon är ansvarig för. Ett exempel på en sådan kostnad kan vara att öppna ett företagskonto i en annan bank.
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 8.10: Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla.
Målet för verkets verksamhet är att främja trovärdigheten hos insättningsgarantisystemet och resolutionsmekanismen samt säkerställa kontinuiteten i dagliga betalningar genom kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Verket förbereder sig för eventuell eskalering av problemsituationer, så att myndigheterna kan sköta saken på ett kontrollerat sätt om ett institut fallerar eller riskerar att fallera. På så sätt minimeras konsekvenserna av ett fallissemang för bankkunderna samt för realekonomin, till exempel genom minskad kreditgivning. Genom effektivt genomförda
resolutionsåtgärder undviks också en situation där problem hos en bank leder till en utbredd bankkris, vilket i sin tur till och med kan leda till långvarig recession.
Verket upprättar regelbundet resolutionsplaner för institut som omfattas av verkets befogenheter samt fastställer minimikrav på eget kapital och nedskrivningsbara skulder (eng. minimum requirement of own funds and eligible liabilities, MREL) för instituten och identifierar eventuella hinder för en resolution. Verket förbättrar också kontinuerligt sin egen beredskap genom att utveckla sina verksamhetssätt och verktyg för den händelse att något institut får allvarliga problem.
Mätning av framsteg
I samband med resolution måste den grundläggande bankverksamheten och andra kritiska funktioner fortsätta. Bankernas insättnings- och betaltjänstfunktioner har oftast klassats som kritiska, eftersom en störning i dem snabbt skulle få omfattande konsekvenser för kunderna. Vid utbetalning av insättningsgarantiersättningar ska kunderna i regel ha tillgång till insättningarna inom sju arbetsdagar. Kontinuiteten i de centrala tjänsterna för daglig betalning säkerställs nu också med hjälp av det nya kontosystemet inom försörjningsberedskapen. Genom sina åtgärder kan verket bidra till att kunderna har störningsfri tillgång till banktjänster. Av den här orsaken är det mer ändamålsenligt att utvärdera verkets verksamhet utifrån längden på och omfattningen av en störning i stället för att använda indikatorramens indikatorer som baserar sig på antalet bankkontor och tillgången till banktjänster.
Under uppföljningsperioden har det i Finland inte förekommit något resolutionsfall eller någon situation där insättningsgarantiersättningar utbetalats och inte heller någon allvarlig störningssituation eller undantagsförhållande som krävt att systemet för försörjningsberedskap inom dagliga betalningar tas i bruk. Sålunda är det inte möjligt att bestämma de valda indikatorernas värde.
På samma sätt som i fråga om det föregående målet måste man emellertid komma ihåg att redan insättningsgaranti- och resolutionsmekanismens existens och trovärdighet ger finansiell stabilitet, så det faktum att det inte förekommit några störningar på finansmarknaden under uppföljningsperioden kan betraktas som ett bevis på arbetets verkningsfullhet
Exempelfall: Resolutionens genomförbarhet
En central del av resolutionsplaneringen är att bedöma om ett institut har förberett sig för en eventuell resolutionssituation så att det är möjligt att genomföra resolution effektivt och kontrollerat. Det här kallas bedömning av resolutionsbarhet (eng. resolvability) och berör så gott som alla av bankens delar. Under 2022 har de mindre betydande instituten som direkt omfattas av verkets befogenheter främjat flera resolutionsbarhetsteman i sitt arbete; utveckling av en manual för nedskrivning och konvertering av skulder (eng. bail-in), information som behövs för värdering och för bail-in-verktyget, tryggande av likviditeten vid resolution samt tryggande av den operativa kontinuiteten och åtkomsten till finansmarknadens infrastrukturer vid resolution. Under 2022 har verket börjat använda en metod som utarbetats inom SRB för att säkerställa att bedömningen genomförs på ett enhetligt sätt för varje enskilt institut.
Under 2022 har verket också ökat sina satsningar på att säkerställa att verktyg som kräver omorganisering av verksamheten är genomförbara. I synnerhet om man vid resolution av ett institut använder överföringsverktyg, det vill säga att institutets tillgångar och skulder helt eller delvis överförs till tredje part, kräver verktygets genomförbarhet att man i förväg säkerställer att helheterna kan separeras. Även om en resolutionsstrategi skulle innebära nedskrivning och konvertering (bail-in) av skuldebrevs värde, behövs det förståelse för om affärsområden eller tillgångsklasser kan separeras. Om bail-in-verktyget tillämpas på en bank måste banken dessutom genomföra en omorganisering för att säkerställa att banken har en sund affärsmodell i fortsättningen. Under året har verket betonat vikten av detta vid sitt informationsmöte i december och i ett blogginlägg som fokuserade på temat. Blogginlägget publicerades också som SRB-blogg och i förkortad version som insändare i Kauppalehti.
- Verkets informationsmöte 7.12.2022
- RVV blogg: Liikanen-rapporten och förslaget för resolutionsramverk – 10 år senare
- SRB guest blog: Guest blog: The Liikanen Report and the proposal for a resolution framework – 10 years on
- Kauppalehti 24.10.2022 Liikasen raportin perintö pankkikriisien estämiseksi elää vahvasti (på finska)
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 10.5: Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar.
Till de lagstadgade uppgifterna för Verket för finansiell stabilitet hör att göra framställningar och ta initiativ som gäller utveckling av bestämmelser och föreskrifter om krishantering inom finanssektorn. Verket bidrar aktivt till att utveckla både den nationella lagstiftningen och lagstiftningen på EU-nivå om sakfrågor som gäller banksektorn i syftet att genom regleringsramverket stärka finanssektorns stabilitet.
Mätning av framsteg
De indikatorer på ekonomisk stabilitet som nämns i indikatorramen påverkas av synnerligen många faktorer, och verkets möjligheter att påverka dem är begränsade. Därför anser verket att det är mer ändamålsenligt att följa en indikator som härletts från delmålet. Som indikator har valts ”lagförslag i vilkas beredning verket har deltagit aktivt”.
Under 2022 har verket deltagit i följande lagstiftningsarbete på EU-nivå:
- Översyn av EU:s ramverk för krishantering och insättningsgaranti (Crisis Management and Deposit Insurance, CMDI). Verket har meddelat sina synpunkter till finansministeriet och fört fram sin ståndpunkt till exempel då verkets överdirektör deltog i SRB:s årliga konferens. Under 2022 deltog verket aktivt i det europeiska forumet för insättningsgarantisystem EFDI:s arbetsgrupper och tillställningar där man diskuterade CMDI-reformen. Verket har bland annat kommenterat EFDI:s publikationer om skuldhierarkin, användningen av tillgångar som omfattas av insättningsgaranti samt statligt stöd. På verket har man också diskuterat om det finns skäl att precisera ramverket för resolution och insättningsgaranti med anledning av klimatförändringen och den gröna omställningen.
- Återhämtning och resolution av centrala motparter. Verket deltog i riksdagens ekonomiutskotts samråd och yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet.
- Kommissionens förslag om ändring av bankernas kapitaltäckningsreglering (Basel 3-projektet). Verket deltog i riksdagens ekonomiutskotts och stora utskotts samråd och yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet.
- Förnyelse av ramverket för makrotillsyn. Verket deltog i konsultationen som ordnades av kommissionen och förmedlade sina synpunkter till finansministeriet. Verket har också fört fram sina synpunkter i diskussioner med andra makrotillsynsmyndigheter och i samband med förberedelserna för makrotillsyn.
- Revidering av lagen om hypoteksbanker. Verket gav sitt utlåtande till riksdagens ekonomiutskott och deltog i lagberedningsgruppens arbete.
- Kommissionens konsultation om informationsutbyte mellan myndigheter. Verket deltog i konsultationen som ordnades av kommissionen.
- Dessutom har verket deltagit i utarbetandet av EBA:s riktlinjer och EU:s tekniska tillsynsstandarder (regulatory technical standards, RTS) och har kommenterat flera EU-lagstiftningsprojekt via EU-beredningssektionerna.
- SRB Conference 2022 - European banks: resolvable and ready for crisis?
- EFDI Papers and Positions 2022
- RVV blogg: Varför skall insättningsgaranti- och resolutionsmyndigheter vara intresserade av den gröna övergången?
Under 2022 har verket deltagit i följande lagstiftningsarbete på nationell nivå:
- Tryggande av försörjningsberedskapen inom finansbranschen. Verket deltog i lagberedningen samt deltog i riksdagens ekonomiutskotts och stora utskotts samråd och yttrade sig om regeringens proposition i anslutning till ärendet.
- Ett positivt kreditupplysningsregister. Verket yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet.
- Utveckling av BSP-systemet. Verket yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet.
- Utveckling av den digitala identiteten. Verket yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet.
- Automatiserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen. Verket yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet.
- Förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Verket yttrade sig om Finansinspektionens utkast till föreskrifter och anvisningar i anslutning till ärendet.
- Ett öppenhetsregister. Verket yttrade sig om den parlamentariska styrgruppens och expertarbetsgruppens betänkande.
- Tillgången till statlig service. Verket yttrade sig om statsrådets skrivelse i anslutning till ärendet.
I det sista meddelandet för året (på finska) finns en uppräkning av de meddelanden, blogginlägg och utlåtanden som verket publicerat under 2022.
Exempelfall: Regleringsprojektet i anslutning till kontosystemet inom försörjningsberedskapen
Verket för finansiell stabilitet har aktivt deltagit i diskussionerna och meddelat sina synpunkter till finansministeriet om arrangemangen kring försörjningsberedskapen inom finansbranschen. Den 22 juni 2022 lämnade regeringen en proposition med förslag till lag om vissa arrangemang för tryggande av försörjningsberedskapen inom finansbranschen. I regeringens proposition föreslogs att Verket för finansiell stabilitet ska få som ny uppgift att förvalta kontosystemet inom försörjningsberedskapen samt vara personuppgiftsansvarig för kontosystemet. Verket deltog i lagberedningen samt gav sitt utlåtande till ekonomiutskottet om regeringens proposition. I sitt utlåtande understödde verket regeringens proposition. Lagen om vissa arrangemang för tryggande av försörjningsberedskapen inom finansbranschen trädde i kraft den 11 juli 2022. Genom lagen skapades arrangemang som tryggar centrala betaltjänsters och betalningsrörelsens funktion även vid allvarliga störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden.
Identifiering av målet och delmålen
Verket för finansiell stabilitet har bäst förutsättningar att främja delmål 12.7: Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar genom sin egen upphandling.
Verket beaktar ansvarighetsmålen i sin egen upphandling och strävar efter att påverka de externa konsekvenserna av verkets egna anskaffningar till exempel genom verkets interna upphandlings- och reseanvisningar. Vid upphandling iakttar verket statens upphandlingsstrategi och lagstiftningen om upphandling.
Verkningsfullheten förverkligas i huvudsak genom de åtgärder som vidtas av statens koncernaktörer, eftersom verket i mycket stor utsträckning nyttjar deras tjänster. I fråga om anskaffningar nyttjar verket statsförvaltningens centraliserade ramarrangemang i fråga om de anskaffningar där gemensam upphandling tillämpas. År 2022 var de gemensamma upphandlingarnas andel av verkets samtliga upphandlingar 2,49 %.
Verkets resurser är små, så även vid andra anskaffningar än gemensam upphandling används ofta samarbetspartner. Samarbetspartnerna är specialiserade på upphandling, så möjligheterna att beakta ansvarighetsfrågor vid upphandlingen ökar jämfört med om verket inte skulle anlita utomstående partner.
Mätning av framsteg
Sedan 2021 har Hansel Ab för varje gemensam upphandling antecknat vilka av de hållbarhetsmål som upptas i analysen upphandlingen uppfyller. Avtalet kan därmed förses med märkning för ekonomisk hållbarhet, miljömärkning eller märkning för social hållbarhet. Hansel beräknar också upphandlingarnas koldioxidavtryck.
I stället för den indikator som nämns i indikatorramen har verket beslutat att följa två mer praktiskt inriktade indikatorer;
- i vilken mån avtal om gemensam upphandling som ingåtts via Hansel Ab har tilldelats hållbarhetsmärken,
- koldioxidavtrycket av verkets inköpsfakturor.
Alla avtal om gemensam upphandling som verket använder har Hansels märkning för ekonomisk hållbarhet. År 2022 gjordes 12,43 % av de gemensamma upphandlingarna med avtal som fått miljömärkning medan 8,76 % av de gemensamma upphandlingarna gjordes med avtal som fått märkning för social hållbarhet.
År 2022 var koldioxidavtrycket av verkets inköpsfakturor 664 451 CO2-ekv.kg enligt Hansels beräkningar. Koldioxidavtrycket av inköpsfakturorna omfattar inte konsekvenserna av resor. Dessa följs med hjälp av olika indikatorer i punkt 3.5, som behandlar verkets fotavtryck.
Exempelfall: Mätning av upphandlingarnas hållbarhet
Verket för finansiell stabilitet har meddelat Hansel att man i verkets ansvarsrapport rapporterar storleken på verkets koldioxidavtryck samt i vilken utsträckning avtalen har märkning för ekonomisk hållbarhet, miljömärkning eller märkning för social hållbarhet. När det vid statens verk finns ett så brett intresse som möjligt för hållbar upphandling ökar också Hansels incitament att främja hållbarhet i sina upphandlingar.
Fotavtryck, det vill säga verksamhetens negativa inverkan på verksamhetsmiljön
De mest betydande negativa konsekvenserna av Verket för finansiell stabilitets verksamhet uppkommer av tjänsteresor, lokaler, utrustning och tjänster samt användning av papper.
När Covid-19-pandemin avtog blev det igen möjligt att fysiskt närvara vid SRB:s, EBA:s, EFDI:s och den internationella insättningsgarantiorganisationens (International Association of Deposit Insurers, IADI) möten. Statens resestrategi och verkets reseanvisning som uppdaterades under 2022 uppmuntrar dock verkets anställda att utnyttja nya kontaktformer och överväga resebehovet noggrannare än tidigare. Under 2022 gjorde tjänstemän från verket sammanlagt 21 flygresor till internationella möten. Antalet anslutningsflygresor inrikes var 2, flygresor till Bryssel 10, till ett annat nordiskt land 6, till andra delar av Europa 24 och till länder utanför Europa 2. Det totala antalet flygkilometer var cirka 115 000, vilket i medeltal gör cirka 5 400 kilometer per anställd. Flygresorna gjordes närmast under andra halvåret.
I mars 2022 övergick verket till en ny hybridarbetsmodell, när arbetstidsbeslutet uppdaterades i fråga om distansarbete. Det här ger möjlighet till distansarbete flera dagar i veckan. Verkets fotavtryck minskar när de anställda inte kommer till kontoret varje dag. Möjligheten att använda motions- och kulturförmånen som betalningsmedel i kollektivtrafiken fortsatte under 2022.
Storleken på verkets fotavtryck påverkas också av den utrustning som verket använder, underhållet av maskinhallarna för IT-tjänster samt övriga tjänster. Utrustningen som verket använder liksom tjänsterna som hänför sig till datateknik och informationshantering hyrs av Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori.
Verkets lokaler hyrs av Keva. LED-belysningen i lokalerna är energieffektiv och ventilationen, kylningen samt el- och kabelnäten har förnyats så att de helt och hållet uppfyller moderna krav. Till Kevas energisparåtgärder under 2022 hör bland annat att optimera styrningen av ventilationen och temperaturen för att undvika elförbrukningstoppar, märkbart minska värmeförlusterna och även lindra obehaget av kruttorr kall luft vid sträng kyla, då elens tillräcklighet kommer att vara det största problemet. Det kommer också att göras behövliga, genomtänkta ändringar i belysningsnivåerna och innetemperaturinställningarna.
I september 2022 tog verket i bruk sitt första elektroniska ärendehanteringssystem. Det är fråga om en tjänst som tillhandahålls av Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Verkets arkiv skapas inte längre på papper, vilket påtagligt har minskat användningen av papper och likaså behovet av att skaffa förnödenheter för förvaring av pappersmaterial. Fotavtrycket minskas också av att den tid- och platsoberoende signeringsfunktionen i ärendehanteringssystemet inte kräver att verkets anställda kommer till kontoret för att underteckna handlingar. Det introduktions- och utbildningsmaterial som utarbetats för de enskilda verken som stöd för införandet av systemet är skapat i digital form på statsförvaltningens gemensamma lärplattform. Modellen medförde inga extra underhålls- eller utbildningskostnader för verket, det går att ta del av introduktionerna och materialet på distans, och att bearbeta materialet är kostnadseffektivt också efter införandefasen.
Under året deltog en företrädare för verket i ett webbinarium där man under ledning av WWF och Keva gick igenom hur miljöansvaret på en arbetsplats kan utvecklas och ledas.
Till sist
Arbetet med ansvarighetsfrågor fortsätter vid Verket för finansiell stabilitet. Verket fortsätter sitt arbete med trovärdigheten av ramverket för insättningsgaranti och resolution och hos beredskapsarrangemangen för dagliga betalningar samt med vidareutvecklingen av dessa. Till exempel kommer man under 2023 att främja processinriktat arbete. Det finns också skäl att bedöma om och på vilket sätt man i verkets ansvarighetsarbete borde beakta bankernas arbete i rollen som främjare av den gröna omställningen. Inledandet av aktiv placering av Stabilitetsfondens medel för likaså med sig nya aspekter på verkets arbete med ansvarsfullhet. Övergången till ett elektroniskt ärendehanteringssystem fortsätter, vilket innebär att användningen av papper minskar ytterligare. På verket har man också för avsikt att bekanta sig med Green office-miljösystemet och bedöma om det är ändamålsenligt att börja tillämpa det.